Gbg S och miljön där ...
 

... skall jag försöka gestalta. Det ni ser på bilden är bl.a. ett antal BD (BackDrops) dvs 3D-kulisser med ett antal plana mesher mappade på en textur.

t.v. Naturhistoriska museet på en kulle i slottskogen ovanför Linne´platsen och därbakom Skansen Kronan och t.h. GSJ S och Karlsroplatsen. Utanför bild tornar Annedalskyrkan upp sig,

EDIT1:
Göteborgs tredje barnsjukhus, uppfört 1909, vacket beläget ovanför Annedalskyrkan uppefter berget mot Guldheden.

EDIT2:
Änggården var ett av de första radhusområdena i Göteborg och låg nedanför Änggårdsbergen som sträckte sig upp mot där Sahlgrenska sjukhuset ligger.
Från norra Änggården var det gångavstand till Linne'platsen och spårvagnsförbindelse mot centrum och GSJ station. Från södra Änggården var det ett stenkast till Slottsskogens station fvb till Linne'platsen.

Citat Wikipedia:
"Bebyggelsen bildar en trädgårdsstad som delas av den mitt i området belägna Botaniska trädgården. Bebyggelsen i främre Änggården i norr tillkom omkring sekelskiftet 1900, medan Änggårdens radhus i söder till större delen uppfördes på 1920-talet. Villorna, varav de flesta är suterränghus, vid foten av Änggårdsbergen byggdes mellan 1950 och 1965."

Mycket bra LAn - men hade inte någon av dina Bergskärningar suttit bra.

Nisse

Jo då,men inte mitt i stan. Dom kommer längre söderut vid Hovås, Järkholmen, Brottkärr, mellan Billdal och Heden, vid Budskär och mellan Munkekullen och Särö - om jag nu kommer så långt söderut ?

Trampa på och lycka till.

Nisse

Ack ljuva 50-tal...
 

... Trafikplanerarna låg ännu i sin linda men hade börjat skrika.
Långt innan "rondellhundar" och andra moderna påfund infördes en av Göreborgs första "rondeller", eller cirkulationsplats som det hette då.
Denna låg i vägkorsningen där Margaretebergsgatan och vägen från Älvängen korsades, alldeles före järnvägsövergången vid Slottsskogen. Här fanns även en reklampelare för Koppartrans. Observera vänstertrafik, på den tiden sprang man medsols runt "kaban" :ber:

EDIT:
Petat ut cirkulationsplatsmärke och reklampelare där Margaretebergsgatan korsar Storängsvägen. Transport till och från Sahlgrenska möts just i "rondellen". Även bild hur det ser ut idag.

Tillbaka till forntiden ...
 

... dvs 1950-talet. De flesta kulisser på plats vid Änggården utefter Säröbanan.
Mycket skall bäddas in grönska och annat såsmåningom. I förgrunden det s.k. latrinspåret, där vagnar lastades med Ängsgårdsbornas avträdda produkter.

GSJ rullande material ...
 

... som jag byggde för 15 år sedan skall få en rejäl revision. Slottsskogen var ju banans lok- och vagncentrum under hela dess liv.

På bilden ser ni det mesta av det rullande materialet utom rälsbussarna, en del halvreviderade andra inte. Ett långdraget jobb eftersom jag får nyskapa alla mesher och attachments.

Ser riktigt trevligt ut allt det där :).

Revisionsrapport GSJ
 

CDF har fått passagerarstöd, slutsignalhållare a'la STL samt koppel dito.
Öppningbara dörrar och grindar, grindar och hörnkonsoller betydligt smäckrare.

Alla GSJs personvagnar byggdes av Waggonfabriken Arlöf år 1903 och var då blåmålade. De ommålades ganska tidigt till "Caput mortum", på 30-talet hade plåten börjat rosta ock de fick fernissad teak-klädsel. Klassindelningen slopades omkring 1920. Vagnarna hade stearinljusbelysning men byttes redan för 1909 mot gaslampor med fiskstjärtsbrännare och på 1940-talet fick vagnarna elbelysning.

Det lutar åt att vagnarna får texturegroups så att man kan gestalta olika tidsepoker. Vi får se?

De där vagnarna kan nog bli riktigt läckra! :applad:

Säröbanan kronologier....
 

.... blev till 4 epoker.

I. Starten - blå perioden
II. Bruna perioden
III. Teakperioden
IV. Rälsbussperioden.

Antingen har jag dragit för många pilsner eller fått solsting här nere i värmen (24 grader).

Men den blåa, ser väldigt blå ut i min mobil.

Ta ett par cerveza till så kanske den blir rosa? Eller har du Bluetooth?

Häpp!

Provade både med Fernet, Whisky och flera cervezas till, men resultatet blev detsamma. Gör ett nytt försök idag och börjar morgonen med en Gammel Dansk, kanske jag får till en rosa syn istället, genom att blanda ihop den Danska flaggan.

Ta det easy Bengan, jag har fått lov att använda korvtigers texturer att sätta saxen i, så det blir nog bättre tills du kommer hem och har torkat !

Ett blandat tåg...
 

... en sommarförmiddag Vid slottsskogen. Tåget från Göteborg är lastat med bräder på en N och en en NN3vagn. Sist går två NN3or med påsatta sommarskrov fulla med badsugna stadsbor som släpptes av vid Askimsbadet och hämtades upp på eftermiddagen vid tågets återfärd mot Göteborg. Om tåget inte gick ända till Särö gällde backgång hem, Rundgång kunde göras i Billdal, Kullavik och Släp men vända loket endast i Särö.

De blå vagnarna tillhör morgontåget från Särö full med högt uppsatta män på väg till en 4-timmars arbetsdag inkl. 3 timmars lunch.

Rälsbussarna är bara ännu en utopi :-}

EDIT:

Lok 5' drar morgontåget från Särö, det är vovvens lok som fixats till GSJ.
Detta lok som liknade ÖCJ nr 7. Denna typ av tenderlok var inte så lämplig på GSJ, med sina begränsade vändmöjligheter utan det såldes redan 1910 till Malmö-Ystads Järnväg.

Lok 5'' med ett antal godsvagnar är SJ Y tillstukad till GSJ. Detta lok ersatte lok 5', den var liknande Tidaholms Järnvägs lok nr 4, sedemera SJ Å5 nr 1623.
Loket var byggt för tvåmansbetjäning där eldaren även agerade konduktör - föga populärt bland lokpersonalen (vilken ansvarsfull eldare lämnar loket under ånga?) - och tvåmansbetjäning användes aldrig vid GSJ och sidorelingarna borttogs redan före 1920. Loket fick äran att dra GSJs sista ångtåg 1954. Denna händelse finns bevarad på video (eller 16mm film som det väl var då):

https://www.youtube.com/watch?featur...&v=XJ2ap_ASxgI

Sesam...
 

... nu är alla dörrar öppningbara, även godsfinkan har passengerdoors eftersom den ofta medföljde passagerartågen ock lassades och lastades vid stationsuppehållen.

Liv och rörelse ...
 

i Särö en sommardag på 1950-talet.
PPPPP - Perronger, Plankgångar, Passagerare På Plats:

Tillfälligt rymt från Särö ...
 

... för att ta mig an Nisses Problem med Spår och Luftledningar i TANE.

Det har resulterat i ett helt nytt concept baserat på STW Modern Catenary Add On. Alla ingående assets är gjorda som scenery splines med senaste teknik.
Det går att använda som Bas och komplettera med assets ur STL och STW Luftledningspaket.

Målet var att göra ett lättarbetat system för spårläggning och ledningsdragning utan allt för mycket fiddle i propertyrutor med kodade namn.

Den fundamentala komponenten är Utsättningsverktyget "Nisse" uppkallat efter vem? Inte Nils Ericson i alla fall - men en annan stor järnvägsbyggare !

Lite bilder i höstmörkret:

Jaha ....
 

... nån reaktion blir det tydligen inte på detta? Så antingen är det ointressant eller obegripligt?

Detta utsättningsverktyg kanske skrämmer och det är bara nödvändigt när man börjar bygga en rutt baserad på en DEM-karta. Sen kan det änvändas för att få spåren på rätt ställe. Det är ju Surveyor Only och går att radera om man vill efteråt.

I övrigt klarar man sig bra med enbart de olika delarna i paketet.

Har påbörjat Loddningen av delarna, men om intresse saknas så lägger jag väl ner det hela!

Svårt att uttala sig, på dessa två bilder.

Men jag tror att dom flesta, gärna ser ett enklare sätt att jobba på. Speciellt med allt som ska fyllas i propertyrutor.

Paketet består av 13 assets och täcker nästan allt. Den fullödiga manualen är larvigt enkel, LAns nya kontaktledningar är en gudagåva - definitivt för mig.

Nisse

Något ifyllande av namnkoder i propertyrutor blir det inte, man skall kunna använda delar av STW som komplement.

Just nu diskuterar vi vilket c/c spåravstånd vi skall ha, jag tror att 5,5 m är det som gäller även idag, men avståndet stolpe - närmaste spårmitt är väl numera 3,35 m ? Kanske nån som är kunnig på detta ????

De två bilderna visar c/c 5,5 m för enkel resp. dubbelspår - fullt OK för lite äldre linjer ????

Hej!
Spåravståndet c/c är 4,5 meter om det inte är fler än tre spår då är avståndet minst 6 meter mellan varannat, tex fyrspår, 4,5 meter mellan de två yttre spåren och 6 meter mellan de inre spåren. Dock så kan avståndet mellan spåren på stationer vara 4,5 meter även vid flera spår, beror säkert lite på signalers placering och annan smått och gott.

Kontaktledningarnas mått har jag inte hittat något om annat än på STW:s hemsida, vet att jag har en bok om kontaktledningssystemet som jag inte kan hitta just nu. Känslan är använda sig av både 2,75 meter och 3,35 meter avstånd till spårmitt om det är möjligt.

mvh
Håkan

Ett kort inkast i den alltför korta diskussionen om LAns ModCat. Den bör inte bara handla om kontaktledning och c/c, utan även om våra verktyg - framför allt om perronger och växlar.

Jag har satt samman en bild med hjälp av STW:s spårmått. De två vänstra spåren har c/c 5,85 m, de två högra c/c 5 m. Tyvärr finns inte spårmått 5,5 m i STW:s uppsättning.

Växelklumpen till vänster ligger fritt från spårbädden, den högra alltför nära rälsen. Perrongen är GSJ:s 2 m. Den glappar betänkligt för c/c 5,85 i högra spårparet. Perrongen till höger verkar trivas på rälsen.

Jag gillar bra kompromisser; c/c 5,5 m.

Nisse

Det där är inte spårmått, det är avstånden till perrongerna från spårmitt som avses. Jag vill att det ska överensstämma med verkligheten och helst inga kompromisser. Det finns ett spåravstånds-verktyg för 4,5 meter (Spåravstånd 4.5m kuid2:41462:60017:1), den syns säkert på någon utav mina tidigare bilder. Den är inte perfekt men den gör jobbet! Och om man sätter ihop två, så blir det 6 meters spåravstånd, osv...

4,5 meter är ett minimimått men det används som standard, detta är citerat från TDOK 2014:0075 :

9 Spåravstånd
Spåravståndet är det vinkelräta horisontella avståndet, mellan två spår från spårmitt till spårmitt. Spåravståndet ska vid nybyggnation och större upprustningar vara minst 4,5 m med undantag för spåravsnitt in mot spårväxlar där spåren löper samman.

Där spåren inte är parallella mäts spåravståndet som summan av de horisontella vinkelräta avstånden från varje spårmitt till en punkt mitt mellan spåren.
Där tre eller flera huvudspår löper parallellt ska vartannat spåravstånd vara minst 6 m.

Kommentar: På bangårdar med flera avvikande huvudspår, avsedda för uppställning eller växling, tillåts 4,5 m spåravstånd.

Kommentar: Normalt anordnas spår parallella med spåravstånd ”exakt” 4,5 m. Det finns framtagna standardlösningar för växelförbindelser mellan parallella spår med 4,5 m spåravstånd.

Från uppställningsspår och andra sidospår där arbete, som inspektion av vagnar, växling, lastning eller lossning av vagnar, sker ska spåravståndet till närmaste huvudspår med sth ≥‎50‎km/h‎ vara‎ minst ‎6‎m.

Slut citat!
Observera kommentarerna i kursiv stil!

När jag har byggt tidigare så har jag jämkat ihop spåren på varje sida av perrongen med hjälp av de verktygen som du visar, tycker två meters perrong är lite mellan två spår, brukar använda mig av fyra eller mer och då blir ju avstånden automatiskt över 6 meter.
Det finns många "roliga" mått och begrepp att berätta om, men är lite fel forum kanske...

När det gäller att förenkla byggandet av kontakledningssystemet så är det bara lovvärt, ju mindre inställningar som behövs desto bättre, dock så kan ju placeringarna av objekten vara ganska fritt inom reglerna, speciellt på stationer, så att låsa sig enbart till spåren kan ju bli begränsande, fast LAn skriver ju att man ska kunna plocka in STW:s objekt också, så jag ger :tumme_upp:!

mvh
Håkan

Mycket bra Blomsson...
 

... men problemet är att det inte alltid är rakspår. Dessa splines kan man göra kurvor av också, då blir det problem redan vid 3-400 m radie om man har långa vagnar !!!! Vi har valt en kompromiss här, men det är görbart att tillföra det du föreslår - framtiden ger vad jag orkar med.

I rakspårsgator är c/c 4,5m inga problem, men vill man ha ett enkelt generellt, snabbutsatt luftledningssystem måste man kompromissa.

STW ger ju möjlighet att bygga det du vill ha - med oändlig vedermöda ! Möjligen går det även med detta system ?

Nu hade jag fel!
 

Gjorde på test en 4 spårs morabrygga med Blomssons geometri.
c/c 4,5 + 6 + 4,5 (fjärde spåret ej lagt). DF3-vagnarna på sista bild befinner sig i en kurva med radie 200-300 m - går utmärkt som ni ser.

Knäckfrågan är: Vad göra? Behålla c/c 5,5m generellt och komplementera med t.ex. 3 Morabryggor av Blomssons model är väl vad jag kan orka med.

Ett experiment med spårplaner ...
 

... blev följden av luftledningjobbet. Från teori till praktik s.a.s.

På denna sida finns spårplaner för nästan alla svenska stationer ofta från olika årtal:

http://bangardar.se/

jag valde ut Kungsbacka 1939 för mina experiment.

Jag gjorde en spårplan som mätte 1304x222 m 5cm över mark på 2 boards i TANE. Den är texturerad med en nedbantad bild från originalritningen.

Sedan började "track laying",

De tre första bilderna shots från TANE, den sista ett utsnitt av den högupplösta ritningen.

På ritningen ser man tydligt var varenda luftledningsstolpe stod, samt bryggor och avstånd och mått !

Ladda ner din hemmastation och börja experimentera du med !

Har du haft problem, med att spårplanen flimmrar eller försvinner ibland.
Själv har jag haft det i både TS2010 och i Tane.
Har funderat på, om jag har haft en alltför högupplöst spårplan och då tidigare i formatet tga. Kanske dax att prova jpg. då Tane stöder det.

EDIT: Testade precis med min Spånga-karta. Inga problem denna gång. Kanske det har med, att jag har utökat mitt RAM-minne sen jag sist testade.

.

Flimrar gör det om spårplanet ligger för nära marken - 5 cm upp brukar jag köra med. Texturen till Kba är 4096 x 1024 px, jag har inte provar med nåt mer högupplösande - kanske går med 65536 x 32768 ? Då kanske man inte behöver originalet brevid !

Det finns en övre begränsning på hur stora texturer man får använda i Trainz. Enligt TrainzWikin så ska det vara 2048x2048 som är max, men det kanske bara är pixelantalet (4096x1024 är lika många pixlar som 2048x2048) Kan vara höjt i TANE också.

Vill minnas, att mina var mindre. Om jag minns rätt, så höll dom 2048x512.

Jo det stämmer! Överskrider man 4194304 kvadratpixel (t.ex. 8192 x 512)sparkar TANE bakut och avslutas. Alltså originalspårplanen för läsbarheten!

Rom byggdes inte på en dag...
 

... och inte Kungsbacka Station i TANE heller - men det borde gå på en vecka?

EDIT:
Spårplan i vitt var ingen höjdare eftersom manipuleringscirklarna för vertex är vita, gula eller rosa, därav byte till cyan med rosa markeringar.

Det ni ser på bilden var en central knut på bangården ! Det närmaste spåret gick till lokstallet , det brevid gick ut på linjen norrut och de två bortersta till uppställningsspåren.
Den dubbla korsningsväxeln är lättgjord med PT och manövreras med div. specialomläggare.

Har kollat lite, på mina spårplaner som jag har lagt in i TS2010 och Tane.

Mina texturer till spårplanerna var större, än vad jag kom ihåg. Dom håller 4096x4096 och 4096x2048 och är som tga.

Så om Tane har en max-gräns, så hade nog även TS2010 det. Så det är väl troligen det, som har spökat för mig tidigare. När spårplanen har försvunnit för mig t.ex. när jag har zoomat in på den.

Så det blir till att halvera texturerna och även ändra till jpg.

Vad är meningen med att ändra till .jpg, Med .tga kan man ju ha semitransparenta partier där man ser marken under?
Skall senare visa ett exempel när det är användbart.

EDIT:

Här går gamla E6an under västkustbanan i södra änden av Kba stn.
När man skall bedriva shaktning är det praktiskt att se marken man skall gräva ur !

Bilderna får tala:

(funderar på att göra all cyan till transparens så återstår mara det rosa på spårplanen )

EDIT 2:

Sagt och gjort. Invererade färgerna, tog bort allt rosa och kontrasterade det som var kvar. På bilden står kompassen mitt i det gamla badhuset.

En träningsrutt ...
 

... på 2 boards, Mölndals Övre station på GBJ. Den låg i en stigning men är inte nivåjusterad p.g.a att spårplanen är plan, men den är bra att träna spår- och ledningsdragning på. Planen innehåller all info om terrängen man behöver men det kan vara bra att ladda ned originalplanen från http://bangardar.se/

Rättelse
 

Spårplanen över Mölndals Övre är från 1944 !

Mera luftledningsakrobatik ...
 

... i Kungsbacka. I södra änden av bangården går 6 spår ihop till linjen söderut och det krävde speciella grepp. En Flexbrygga måste tillverkas som går att sträcka tvärs över spåren till önskad bredd. Det blev ganska bra!
Ni ser den på två ställen på bilderna. Ett annat problem var att perrongen ligger mellan spår 2 och 3 som också krävde en specialbrygga 6P för 6 spår med 9m mellan spår 2 och 3. Den syns efter 6t-bryggan på bild 3.

Kanske dags att nån plockar ner mig på jorden snart :oskyldig: