Det är säkert Coronorna som ställer till det, skall se över detta vid tillfälle:

Gamla F1200 gick "galant" in i TANE, jag tror vi är på rätt väg nu :Yeah:

Underbart! Jag gillar verkligen 891mm spåret. :)
Det är roligt att se F-loket rulla i Tane.

Coronorna igen
 

http://www.e-buzz.se/forum/showpost....81&postcount=7

Här berättar jag hur man fixar coronorna !

Jag har närt tanken ...
 

... att sy ytterkläder för olika modesäsonger till mina PT-spår och beslöt att göra dom i 3.3 så att även alla "ärkekonservativa" kan få glädje av dom :grin:

Det är enkla scenery-splines som får justeras in med vertexhöjden (se bilder).

De speglar Banverkets 3 gissel, ogräs på sommaren, hala löv på hösten och snö på vintern.

De är gjorda till mina PT-track men passar även till övrigt:

600 mm spår ...
 

... börjar ta form, en del justeringar återstår. Var tvungen att tvinga in LBJs Ljusne-Voxna-dressin i testsyfte: Det mesta med PT fungerar men det finns saker som säker löser sig när N3V får tid (Patch ####).

Du får väl göra en hotfix till dina spår när N3V lagt till alla funktioner till PT! ;)

Det ser tjusigt ut! Men de här coronorna, fixade inte jag till alla dem med ett python-script?

DU hade nog planer på det men det rann nog ut i ballasten !

Jo det finns en del kvar för NV3-teamet att fixa på PT, och jag har lite finjust kvar också!

Växelomläggare för smalspår
 

Växelomläggarna för normalspår ser ut som Gulliver i Lilleputteland på smalspår så jag gjorde en vinklad variant för smalspår som dessutom har name-effect så att man kan döpa den till ett tvåsiffrigt nummer. Smalspårsbanor hade ofta få växlar per station så ensiffriga nummer var det vanliga.

Tracksidetaggen är satt till 1.5 för att passa till 600 mm, men om man ökar den till 1.8 bör det passa till 891 mm ?

Sliprarnas överkant ligger mitt emellan 600 och 891 sliprarnas:

Nya taggar för sway ...
 

PEV-softs sway fungerar inte i TANE och behövs inte längre för det finns 4 nya taggar att lägga in i roten i config för rullande mtrl. Jag beskriver dom nedan:

suspension-stiffness #.## (0 är helslapp och 1 är helstel fjädring)
suspension-damping #.## (graden av stötdämpning, 0 helmjuk - 1 superhård)
suspension-pitch-limit ## (max. svängningsvinkel i längdled i grader) - 10 är rätt mycket
suspension-roll-limit ## (max. svängningsvinkel i breddled i grader) - 10 är rätt mycket

Sedan i spårets properyruta kan man ställa graden av spårläget som påverkar hur suspensiontaggarna påverkar gången.

1% (terrible) är uruselt spårläge (maxsvängningar hos lok och vagnar),
100 % (perfect) är perfekt spårläge = inga svängningar alls.

Rekomenderas varmt, speciellt för 600 mm

EDIT:
För 600 mm materiel kan jag rekommendera värdena 0.1 , 0.1 , 10 , 10 för suspensiontaggarna och spårläget till 20% (bad)

cabinsway-taggen kan tas bort på lok för de övriga inställningarna syns nu även inifrån hytten !

Jag kommer att ladda upp LBJ Petter och Lotta så kan ni testa dessa nyheter själva i TANE. De kommer att ha samma kuid och build 3.3 men man lär få fel för suspensiontaggarna i TS2010 !

Ett intimt ekipage ...
 

... är ju LBJ Pumpdressin. Jag har TANE-iserat den och hytten är nada men har taggen outside-visible-from-cabin (som ju lär vara craschsäker). Ett antal camerapositioner gör att man kan Å-la sig runt och åka med.

En video ...
 

på det i post:

http://www.e-buzz.se/forum/showpost....&postcount=129

sagda:

Den kommer att ligga kvar ca 1 vecka sen måste jag rensa min Dropbox från gammalt dynt - nya tider stundar!

Videon:

https://www.dropbox.com/s/11l6womc5g...ct1_1.mp4?dl=0

Rälsskarvar....
 

... vore ju kul om man kunde få in som attached-spline i PT, men jag är rädd att den då måste vara definierad i skriptet som styr systemet i PT.
Men den går ju att göra som trackside spline, loddad så att den följer spåret även i kurvor. Frågan är vilket avstånd det skall vara mellan skarvarna.
Korvtiger föreslår 10m räler som ju var den längd man hade när rallare byggde våra järnvägar - 4 st kunde hantera en över 300 kg tung räl.

Skarvjärnet ni ser på bilden är för 1435 mm 32,7 kg/m.

Hade för mig, att det var 12 meter. Men korven brukar ha koll på sånt, så jag säger inte emot.

Det är nog något som kommer att implementeras i PT framöver kan man tänka, splines blir nog lite träliga att ha att göra med.
Men skarvjärnen var ofta av L-profil, det var endast spårmodeller med låg vikt och av äldre modell som hade platta skarvjärn. Man började använda L-järnen när banornas belastning blev tyngre, så jag tror att du ska använda platta skarvjärn enbart på 15kg/m 600mm spåret.
Såhär ser de ut:
http://www.gotlandstaget.se/bild/2014/140221_10.jpg
Ritningar finns här, det är framförallt de nedtill på sista sidan som gäller:
www.gmjs.se/standard/JB01-01.pdf

Har läst lite i Banläran och har kommit fram till att framförallt följande rälsvikter användes i SJs huvudspår år 1914:
40.5kg/m (md 1896, rälslängd: 10m, 12m eller 15m) standard för huvudlinjer söder om Storvik, samt Malmbanan. 2578km av SJs huvudspårslängd hade denna modell år 1914. (51.7% av total huvudspårslängd)
34.0kg/m (md 1899, rälslängd: 10m) standard för bandelar norr om Storvik. 1325.1km av SJs huvudspår 1914 hade denna modell. (26.5% av total huvudspårslängd)
27.5kg/m (md 1878, rälslängd: 7.315m eller 10m) vanlig på bandelar i norr med mindre trafik, 14.24% av SJs huvudspårslängd 1914 bestod av denna modell.
(Total huvudspårslängd 1914: 4991km)

Fram till 1930 är det fortfarande dessa rälsvikter som majoriteten av SJs huvudspår består av, även om det dykt upp ett fåtal nya modeller.

På sidospår så var det nog en väldigt blandning på spårmodeller. Där lade man säkert gamla huvudspårsräler som blivit för klena, men som fortfarande inte hade blivit för slitna.

Bengan: Inget fel på ditt minne, 12 meter var en ganska vanlig längd också, liksom 15 meter. Det berodde nog på var man skulle lägga rälsen vilken längd man använde. Se ovan för vilka längder som var standard för tre av de vanligaste rälsmodellerna.

Tack Korvtiger, insatt som vanligt! En sak är jag dock skeptisk till - rälsskarvar placerades aldrig mitt emot varandra! Det har min morfar (som var rallare i sin ungdom från 1880 till ca 1910) berättat för mig i min ungdom på 1950-talet. Bilden från Gotland är ju rätt modern. Min morfar var visserligen väldigt gammal och jag väldigt ung, men redan då tågdåre som tålmodigt lyssnade.

Det spelar ingen större roll för att få skarvarna att hamna mitt emellan två sliprar är ändå hopplöst med PT där slipersavståndet varierar en del.

Jag har snickrat lite på skarvjärnen idag och infört en "movetarget" som jag och Svenolov införde när vi jobbade med signalerna. Den syns bara i Surveyor.
Skarvjärnen är trackside och man jobbar i wireframe mode går utsättningen snabbt och problemfritt. Spårradier på 2m klaras av. tre bilder:

I Amerika använde man ibland växelskarv, alltså att skarven på det ena rälen låg mitt emot mittpunkten på den andra rälen.
I Sverige var det standard att ha skarvarna mitt för varandra (likskarv), men man experimenterade nog med att ha skarvarna i zick-zack, (växelskarv) under 1800-talet och tidigt 1900-tal, så det är fullt möjligt att din morfar lagt spår med växelskarv.
Dock enligt Banläran(1916):
"Med växelskarven avses att erhålla en lugn och jämn gång hos tågen. Detta torde nog vara fallet vid nyanlagda spår, där skarvarna ännu icke blivit nedtryckta. Vid äldre banor däremot bliva skarvstötarna dubbelt flera än vid likskarv, utan att de bliva avsevärt svagare. Därjämte har det visat sig, att rälen mitt emot en växelskarv har benägenhet att slås ut. Att växelskarven i Amerika har visat sig så lämplig, torde bero på konstruktionen av vagnarna"

Sedan så kan det ju hända att skarvarna inte hamnar exakt mitt emot varandra i kurvor, men man använde då "korträler" i innerspåret som var räler som var 0.2m kortare än en normallång räl. Dessa skulle läggas in då den ena rälssträngens skarvar förskjutits 0.1m före den andras. Så mer avstånd än så mellan två motstående rälsskarvar var det nog aldrig i spår under 1900-talet. Kikar man på gamla bilder från 1910-talet så ser man att skarvarna ligger mitt emot varandra (finns hur mycket exempel som helst på samlingsportalen):
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAB00054
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAA01344
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAB00056

Har lyckats hitta en bild med den skarv som du har byggt från sent 1800-tal. Vet ej om det beror på en förskjutning av ena rälssträngen, eller om det är medvetet:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KABA00484
Finns dock mängder med exempel även från 1800-talet med likskarv:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBIA04226
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KCAA01336

En anledning som jag tänker mig till att man inte vill ha en likskarv med den ena skarven förskjuten några decimeter, så som du byggt, är att sliprarna närmast skarven ligger närmare varandra. Så om man har två skarvar nära varandra så måste man ha flera sliprar som ligger nära varandra vilket nog leder till att man måste ha en sliper extra per rälssektion, vilket är dyrare.

Ja Korvtiger, du har säkert rätt, morfar var ju med och byggde malmbanan under engelskt ledarskap och möjligen har man experimenterat med växelskarv, men som sagt morfar var gammal och det var kanske en sak som satt kvar, likskarv hade han väl glömt!

Har gjort om skarvjärnen enligt ritning och de ligger nu i "likskarv".

(en lustig sak är att min "movemarker" bara sätts ut när man lägger till en rälsskarv men nästa gång man går in i Surveyor är de borta, men skarvarna går bra att flytta så själva pekplattan under rälsen finns kvar)

Bara en ny dum idé från mig.

Går det att lägga till något ljud på det hela, så att man får fram det klassiska dunk, dunk. dunk, dunk varje gång man kör över en skarv.

ja det lär gå, men jag är helt rudis på dessa saker, men hos bogeys och track skall man kunna ha tracksound-containers men hur det funkar vet jag inte.
Kan kanske nån villig luska fram, jag hinner inte det också.

EDIT:
det lilla som finns på Trainz-Wiki kan ju bli en början för den villige:

http://online.ts2009.com/mediaWiki/i...IND_Tracksound

http://online.ts2009.com/mediaWiki/i...d%22_container

En sak till: den inre sidan på bultarna som sätter ihop skarvjärnen med rälerna skall ha en rundad skalle, som en halvsfär. Det är bara yttersidan som har mutter. Se bild _0004 bland de scannade bilderna från Banläran som jag mailade dig, samt första och sista bilden av de jag länkade i förra posten. På de "moderna" 1896 och 1899års rälsmodeller (34.0 resp 40.5kg/m) så hade man fyrkantiga muttrar och övriga (äldre) rälsmodeller hade sexkantiga muttrar.
Sedan så hade man inte någon bricka under muttern, som det ser ut som du har på dina bilder.

Jaja, alltid är det nåt. Får se när jag får tid och lust att ändra?
Men tack för din källforskning, skall man nu göra detta klart kan man ju försöka göra det verklighetsnära. Sliprarna har ju lite olika mitt-mitt-avstånd som påverkar längden på skarvjärnen, det jag jobbar med nu har avståndet
11+70+11 =92 cm och då bör skarvjärnet vara så långt. För 43,5 kg/m - spåren gäller 11+63+11 =85 cm osv.

Jomenvisst
 

Denna "dumma" idé var så intressant att jag gick i fällan :grin:

Principen var ganska enkel när den gick in.
Man samlar en mängd rälsskarvsljud från internet (Youtube m.m.) och sätter ihop timade wav-filer i ett ljudredigeringsprogramm för de 8 hastighetsintervall man vill ha.

Denna ljudaasset "Rail Joint Sound" sparas och kuid skrivs upp.
Sedan öppnar man det spår man vill skall ha detta ljud och redigerar dess config som nedan:


// Dessa containrar skall läggas in i det spårs config man vill ändra.
// 100339 är "SWE Track TAR Bankat Spikat Laffat" som jag testade med - dessa //kommentarer skall INTE kopieras in!!!

track-sound
{
track-sound-element0
{
track-sound <kuid:67375:102546> // Detta är Rail Joint Sound - skenskarvsljudet
priority 10
track <kuid:67375:100339> // Detta är spåret som skall ha detta ljud
}
}



kuid-table
{
tracksound <kuid:67375:102546>
}

kuid <kuid:67375:100339>


Jag kommer att ladda upp rälsskarv, ljud och testspåret så kan ni sjäva testa :tumme_upp:

Tack Bengan för dina "dumma" idéer!

:confused:Nu har jag gjort om skarvjärnen, rundade bultskallar och fyrkantiga muttrar och inga brickor. Dessutom är de 92 cm långa för att passa mina sidospår. (ny i DL nu)
En lustig upptäckt, mina "movemarkers" som försvann återuppstår när man tar ett screenshot - så man får väl offra ett screnshot när man skall justera läge och avstånd :confused:

Nya skarvjärn ...
 

... för 891 och 600 spår.
På bilden ser ni Jan på Åsen, lokförare Lindqvist och frk Bergström på pumpdressinen inspekterandes de splitt nya 5m rälerna om 15 kg/m som ersatt de gamla, slitna 9 kilosrälerna. De nya skarvjärnen gör att lagd räls ligger kvar. Frk B är mer intresserad av sin shejkroman :grin:

Är det Åssbånn som har varit ute och spikat.

Ser ut som om många inte sitter i sliperserna. Synvilla??

EDIT: Lagt till bild.

Funkar ju såhär med.

Men jag tänkte på ljud i skarvjärnen. Att så fort man körde över dom, så kom dunket.

Men det kanske gör Trainz tungjobbat, om man nu satte ut skarvarna på 10/15 meter avstånd och ljudfilen får hoppa igång för varje skarv.

600-spåret skall rättas till vad det lider, det bli lite speciella problem i denna spårvidd eftersomjag vridit sliprarna litet för att uppnå 600-känsla.

Vad gäeller att försöka synka rälskarvar med ljuddunkarna är rätt meningslöst för då krävs en ljudfil till varje avstånd. Det verkar "overkill" - hur gör du för att kolla att det inte stämmer??? - hänger du på boggin med tidtagarur i handen eller låter du Åssbån göra skitjobbet - isåfall kan du inte lita på hans rapporter :grin:

Jag håller på att fila på färgsättningen på texturerna till PT och vill gärna ha lite fedback: de två bilderna visar en mörk (den gamla) och en ny blekare och även en bild ur verkligheten. Vilken är bäst - eller ingen ????

En sak ...
 

medan jag glömmer det :vetej:

Om ni skall ha "super-elevation" i kurvor så försök inte sätta ut rälsskarvar, dom hänger inte med i lutningen, men ljudet fungerar ju (lura ögat med örat).

"super-elevation" fungerar om man lägger in några växlar av PT-typ för då reser sig sliprarna i växelområdet och bildar barrikader. Annars ser det bra ut.

Tror att din himmel lurar oss rätt ordentligt.

Ser väldigt rött ut, men jag håller på den nya. Bilden i mitten.

Bilden i inlägget ovanför, ser inte lika röd ut. Den tycker jag ser absolut bäst ut, men om det är den nya eller gamla vet jag inte.

Jo det var kvällssol. Dessa tre bilder visar middag, midnatt, kväll. Det gamla t.v. det nya t.h.

Nya till höger. Tycker i.a.f. jag, ser bäst ut.

Tycker jag med men kanske lite mer kontrast? Vad säger vårt målargeni Ekan månne?

Samma "tyck" här också, det nya ser bäst ut.
Kanske aningen mer kontrast, bara färgtonen inte sticker iväg, men annars ser det bra ut nu också :).

Bra,
GIMP har ju lite filter som inte påverkar färgtonen - använde skärpefiltret och det blev hyfsat utan att påverka färgerna. Viktigt att behärska framöver så jag laddar upp lite bilder på de pågående PT-track i olika spårvidder:

(de feltexturerade tungorna, moträlerna och vingrälerna är Aurans jobb!)

Detta ser verkligen ut att bli ett av Trainz snyggaste spår!!! :drool: Men får man önska en högupplöst marktextur när det är färdigt? Det gör mycket för miljön när man bygger bangårdar :)

Ja det behövs, både som marktextur och Bakgårdplan, i samma upplösning och normal-maps som spårets ballast. Påminn mig om detta när "stormen bedarrat"!

Om man kikar på sista bilden så är det väldigt tydligt var sliprarna slutar vara 3D-objekt pga LOD:ningen. Har man olika texturer på ballasten för olika lod-nivåer så man skulle kunna rita ut sliprarna i den lägre LOD-nivån så att det inte syns lika tydligt var de byts åt?

Nej detta är nåt fel i PT-track, liksom texurmissaena på blades, checkrails och wingrails, allt enl. andi06. Så det kanske? kommer en fix i nästa patch?

Lite OT, som inte har med dina byggen i Tane att göra.

Kollade in spåren i Spånga idag och såg, att fyra av fem spår. Hade olika fästningar mot sliperserna.

Närmast.

Spik, sen bult, sen öglor eller vad dom kallas för, sen vet i katten vad dom kallas för på spår 4 och spåret allra längst bort, där ser man inte vad det är för något.

Inte alls OT ...
 

... de två bortre spåren har tydligen betongslipers så de ligger bortom både min och Korvtigers händelsehorisont (dom får modernisterna ta hand om) - men det närmsta är ett av dom jag håller på med (MUP Nails) och nästa ger lite idéer till ett annat spår (MUP Bolts).