Thor i Tane
 

Har med viss bävan gett mig på att bygga mitt första lok, Blj 5 (Thor). Hoppas att ni har tålamod med de förmodligen dumma frågor jag kommer att ställa under arbetets gång. Så här långt har jag kommit hittills.
Bifogad fil 72702

Nu kommer den första frågan: Vid skorstenen finns ju en Pyle ånggenerator och som det ser ut verkar denna vara sammankopplad med en tingest vid cylindern. Har inte lyckats lista ut funktionen på denna. Hoppas någon har kläm på vad det är och vad den gör. Min gissning är att det också är någon form av generator.

Bifogad fil 72703

Trevligt projekt! Det kommer vi att följa med spänning! :)

Är inte riktigt med på vad du syftar på för tingest.
Är det den lilla svarta lådan på gångbordet, den som på denna bilden är knappt synlig mellan fjädrarna för första och andra drivaxeln? I så fall så är det en smörjpump, antagligen av system Åssa. Den drivs av en vickaxel som är kopplad till andra drivhjulet eller slidrörelsen. (Syns knappt på bilden). Men den är inte kopplad till turbogeneratorn, den har en egen smörjningsanordning. På bilden jag länkar till syns inte det röret under pannan som man ser på din bild heller, ser ut att vara en aning temporärt.

Har ett par bilder på Thor som jag tog ett par år sedan, skickar dem till dig via PM.

Är det något annat du undrar så är det bara att fråga! Markera gärna med pilar på bilderna så är det lättare att se vad du menar! :)

National Pyle steamgenerator ...
 

är den som sitter vid skorstenen. Den drivs av ånga från cylindern och genererar likström till belysningen.

Två filmsnuttar:

http://www.youtube.com/watch?v=IaUY6Y03wC8

http://www.youtube.com/watch?v=x574YV23f6g

Tack för all hjälp.
Mitt ånglokskunnande är väl inte så stort, men med hjälp av all kompetens på forumet så skall det väl kunna bli lite bättre. Mer studier av lokläran från 1906 är väl också att rekommendera.
Trots min fadäs med att inte visa på bilden vad jag menade, så lyckades Korvtiger hitta rätt, en oljepump måste det vara, det syns ju också att den är förbunden med en vickaxel till slidrörelsen.
Mycket instruktiva youtube-klipp från lan, inbjuder ju till att "go bananas" med detaljer på generatorn. Sen är ju frågan, hur detaljrik skall man vara med lod0-"meshet" antalet trianglar ökar ju med ljusets hastighet med alla rör och kablar och andra detaljer på loket.

Vad är det för spännande bok du hittat? Är de någon föregångare till Ånglokläran av Elis B. Höjers? Av den kan man lära sig mycket, men varje lok brukar ha ett par specialare som inte alltid finns beskrivna där. Själv har jag fjärde upplagan av Ånglokläran som är från 1949 vilken nog beskriver mycket mer moderna finesser som tryckluftsbromsar och elektrisk belysning.

Lan har 2 av 3 rätt på sin bild. Det är själva Pyle turbogeneratorn och dess avloppsrör som pekar upp mot skorstenen. Men stången är inte något rör utan en järnstång. som sitter fast med en excenter i ledstången på pannan. Genom att hela ledstången går att rotera med hjälp av en spak i dess ände som dragits in i hytten kan stången föras i uppåt/nedåt. Det är vanligt att man styr sotaren på detta sätt, men den spaken sitter alltid på eldarsidan av hytten. Jag skulle tro att denna styr utblåsningsventilerna ("pysarna") som sitter under cylindrarna vilka syns ganska tydligt på bilden jag länkade till i förra posten.

Du ska inte vara jätterädd för polygoner och trianglar. Använder du lod är det än mindre farligt. Det är ju en unik lokindivid som bara lär finnas i ental på en bana. Men sedan så kommer ju de allra minsta skruvarna inte att synas i TANE i vilket fall, så där är det ju bättre att sätta dit dem på texturen istället. :)

Vad det gäller smörjpumpen så finns det ett par bilder här på en liknande i närbild:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=20822
Den sitter på ett B-lok, där den är placerad framför föraren i hytten, vilket är betydligt vanligare än att den sitter på gångbordet, i alla fall på normalspåriga lok.

Aj då, letade fram pärmen och försättsbladen som lossnat från lokläran, den är från 1910 och skriven av Elis B Höjer:o. Så det var kanske inte så spännande. Tyvärr behandlar den utgåvan inget om ånggeneratorer och El-belysning, finns kanske i senare upplagor. Tror jag identifierat ångröret till generatorn, verkar som det leds ut ur pannan vid sidan av generatorn. Blev lite konfunderad över järnstången ned till cylindern. Det underlättar ju när man vet funktionen av en detalj när manskall rita den. Bilderna på smörjpumpen blir också till god hjälp, särskilt för att identifiera vad som är rör och vad som är kablar. Skönt med lugnande besked om polygon antalet (är uppe i strax under 10.000 nu). Fast det är ju lätt gjort att bli för detaljrik med tanke på att man gärna zoomar in mycket. Mycket av nitar och bultar går ju också utmärkt att fixa med normalmappen. Har upptäckt vid studier av bilder från Blj-tiden att ånggeneratorn åtminstone funnit i 3 varianter, är osäker vilken version jag skall använda, den senaste blir ju lättast med tanke på fler bilder och bättre bildkvalitet. Min bana skall försöka gestalta Blj omkring 1950, så kanske en av de äldre varianterna blir mest realistiskt. Verkar som generatorn bytts ut sedan loket kommit till Ulj.

Nog så spännande! Första upplagan av boken, har själv aldrig sett den faktiskt! ;)

Kikade på bilder på Samlingsportalen och där verkar loket ha samma Pyle-generator som nu på bilder från 50- och 60-talet. Finns en bild daterad 1949 där den ser ut att ha samma generator men med avloppsröret draget på ett annat sätt, framför skorstenen. För visst ser det ut som samma generator?
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBIA05170

Denna bild från -63 har definitivt samma generator som nu i alla fall:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KDAJ06976

Dock så är ju tryckluftsbromsen något som tillkommit sedan loket kom till ULJ, då BLJ aldrig hade genomgångsbromsade tåg, men det hade du säkert koll på.

När det kommer till ångmatningen till generatorn så borde den vara dragen ifrån kronan i hytten. Man ville ju ta upp så få hål som möjligt i pannan, därav går de flesta rören ifrån kronan, dessutom är det smidigt att slippa gå ut ur hytten för att slå på lyset. Men det röret borde vara draget under pannplåten för isoleringens skull och dyka upp precis i skarven mellan rundpannan och sotskåpet, alltså nästan rakt under generatorn. Om du kikar på den bilden jag skickade som är tagen rakt från sidan så kan man se att det kommer upp ett rör precis där som gör en böj under generatorn. Är ganska säker på att detta är ångmatningen.

Det var ju häftigt att man äger en förstautgåva av lokläran, synd bara att den är i så dåligt skick. Fick den av en granne när jag var en 12 - 13 år då han gick i pension som lokreparatör.

Att Blj saknade tryckluftsbroms har jag koll på. Tyvärr så ser det ju lite lustigt ut när jag kombinerar mina vagnar med t.ex. de som finns att ladda ned från Donj.

Har bestämt mig för att använda den nuvarande versionen av Pyle generatorn. När är jag kollade dina bilder från samlingsportalen så förefaller det vara skillnad på dem. Har kombinerat dem på en bild nedan.

Bifogad fil 72726

Lite förbryllande är det, de olika versionerna verkar dyka upp på olika bilder på både på lok nr. 5 och 6. Intressant skall fortsätta mina undersökningar, kanske bytte man generator vid revisioner av loken.

Har hittat ångmatningen till generatorn på din bild och den har kommit på plats på lokmodellen.

Bifogad fil 72727

Bilderna har varit till mycket god hjälp och jag har verkligen lärt mig mycket på den här konversationen

Nu tillbaka till Blender och fortsätta. Tiden nu under sommaren till Trainz har ju en tedens att bli lite begränsad.

Mycket spännande projekt. Thor är ju syster maskin till DONJs Falulok. Jag har en del ritningsunderlag mm till dessa om du är i behov av något. Kontakta isf mig via PM här.
Jag har faktiskt en ganska färdig tender också men den är inte gjord i Blender utan i Truespace.

Har varit lite si och så med ritandet den senaste tiden. Har dessutom gett mig i närkamp med herr Walschaert och han har fortfarande övertaget:mad:

Här kommer i alla fall en bild på hur långt jag kommit nu.

Bifogad fil 72826

Kul att det finns fler som har gett sig i kast med Donj´s falulok, skillnaden mellan dem och Blj´s nr 5 verkar ju vara försummbar. Skulle också vara att se tendern som du (Spyfrog) har gjort. Var tanken den att göra ett falulok till det avsomnade Donj projektet?

Ritningsmaterial kan man ju inte få för mycket av. Det enda jag har att tillgå är en ganska lågupplöst bild av en ritning från webben.

Imponerande!!!
 

Thor ser ut att bli bra, men ge inte upp när animeringsproblemen av Walschaert börjar, vi kan nog hjälpa till.

Det börjar ta sig!

Det ser ut som att du har en del smoothing-problem, syns på till exempel på skorstenen och på taket som får lustiga 'skuggor'. Det beror på att du har smoothat ett objekt som har både rundade ytor och helt plana ytor som sitter ihop. Den skarpa kanten mellan dessa blir då problematisk då Blender försöker att smootha den också. Lösningen är att splitta meshen längs de edges som utgör kanterna mellan de ytor som ska vara smoothade och de som är platta. Lyckligtvis går detta att göra med ett endaste knapptryck i Blender, man lägger bara på en Edge Split Modifier: https://www.blender.org/manual/model...dge_split.html (Bilden längst ned visar tydligt på problemet och hur det ser ut efter edge split)
Det går bra att låta modifiern ligga kvar i modifierstacken medan du bygger, utan att applya den. Då kommer du att kunna editera mesherna utan att de har blivit splittrade, men kom ihåg att trycka apply innan du exporterar till Trainz!

Walschaerts har jag själv tampats med en gång på ett lok som aldrig blev klart (men det är en anna historia :rolleyes:). I alla fall, så frågade jag den gången på stora Trainz-forumet och fick där ett bra svar på hur man kunde animera den:
http://forums.auran.com/trainz/showt...ender&p=786911

En ganska finurlig lösning om du frågar mig, med speglade lattices för att få till vissa rörelser.

Filen som länkas till ligger inte kvar på hemsidan, men lyckligtvis så sparar jag på allt jag hittar, så den bifogas. Den är alltså inte gjord av mig, utan av Uschi0815. Den är sparad för Blender 2.71, men bör fungera från 2.6x och uppåt.

Ni är fantastiska som ställer upp med all hjälp.

Har hållit på och klurat på hur jag skulle lösa smoothingproblemet, hjälpen kom som en skänk i från ovan:Yeah:

Har testat med edge split och det och det fungerar perfekt. Har varit och nosat på det tidigare men fick inte riktigt kläm på hur det skulle tillämpas. Har inte hunnit kolla in filen med walschaert animeringen, måste anstå tills i morgon, kvällen kommer att ägnas åt att vara lite social. Än en gång, stort tack.

Håller på och lägger upp en ritning från en bok som jag pga copyright skäl inte kan posta här men jag har PM:at dig länken tanigardi.
Det tar lite tid dock för jag sitter i skogen med ett s.k. 4G modem men det är nog mera 2G över det....

När det gäller ritningen så finns det tyvärr ingen skala på det. Men du kan ju använda diametern på hjulen eller längden eller liknande för att få fram skalan. Jag har använt dessa ritningar som underlag med framgång när jag gjort andra saker till DONJ.

Som du misstänker är det från det avsomnade DONJ projektet. I ärlighetens namn är nog det projektet mera dött än insomnat. Björnl har gått över till skala 1:1. Själv har jag inte riktigt tid eller lust att driva något själv och känner dessutom inget förtroende för den riktning som N3V tagit Trainz - ur min synpunkt är produkten mer eller mindre död om inte det sker stora förändringar.

Jag kan gärna skicka över tendern också men vilket format lämpar sig bäst? Den är gjord i ett obskyrt program som heter Truespace och som är dött som dronten. Jag kan inte exportera till så många program från det och behålla texturer mm. OBJ bör funka men jag vet inte hur det är med texturerna.
När det gäller texturerna så kan du för övrigt inte bygga vidare på dem. De är nämligen till stora delar från 3D Textures och såvitt jag förstår sätter deras nya licenspolicy käppar i hjulen för detta.

///Mvh Mathias

Stort tack för ritningsmaterialet, fantastisk kvalitet, rena "våta drömmen" :grin:

Inga problem att skala ritningen, det finns ju många mått i texten att utgå ifrån.

Tråkigt att Donj-projektet dog, men alla fina objekt finns ju kvar, mycket fungerar dessutom alldeles utmärkt att använda till mitt lilla Blj-projekt.

Skulle mycket gärna ta emot tendern, att inte det går att använda texturerna spelar inte någon större roll, tycker ju ändå att det är roligt att göra egna. Formatet .obj blir bra, fungerar att importera till blender.

Hyser också viss oro för Trainz utveckling, men trots allt så är ju det mesta i den digitala världen ganska föränderligt och osäkert. Det får väl vara roligt så länge som det varar:rolleyes:

Arbetet fortskrider
 

En uppdatering. Arbetar oförtrutet vidare men det går långsamt. Texturering på gång Lite mer modellerande skall väl till också.Bifogad fil 73275

Proffsklass !!!
 

Snyggt! Keep working :applad::applad::applad::applad::applad:

Vackert.:tumme_upp:

Vilken skillnad det blir, när texturerna börjar falla på plats.

Kan bara instämma med föregående talare :tumme_upp:.

Ser fantastiskt ut, kommer att bli riktigt bra det där! :)

Hytt på gång
 

Har börjat kämpa med hytten, är ju nästan mer arbete med den än själva loket.
Skall börja med fyren men är lite osäker hurr den skall textureras, verkar som om man har ett antal varianter för ollika intensitet i elden. Sen kommer man ju till allt som skall animeras men den dagen den sorgen
MVH

ÅkeBifogad fil 73611

Ångbroms med dubbelt handtag, det har jag aldrig sett förut och aldrig noterat även om jag har sett flertalet bilder på Thors hytt! :rolleyes:

Tjusigt värre blir det där i alla fall!
När du börjar bli klar med hytten ska jag hjälpa dig att få det att fungera med STLs ångloksscript som kommer att släppas snart (vilket år som helst nu! ;)). Det är inte så mycket animering oftast, de flesta reglage sätter man bar ut en attachment så är det klart. Det är bara de avancerade sakerna som eldstadsluckor, vattenpelare och dubbelhandtagade ångbromsar som behöver animeras på det traditionella viset. :)

Fyrens inre tror jag bara är en vanlig textur, glöden får man sedan har man en polygon med alpha i fyrboxöppningen vars färg/intensitet styrs på något mystiskt sätt av Trainz. Det har vi faktiskt inte fixat på STL-loken, det kanske vi borde kolla på LAn?

I somras när Ulj ´s rälsbuss kolliderade med en lastbil råkade jag ha ärende till Uppsala, så kameran åkte med i bilen och en avstickare gjordes till Bärby där ångtåget stod väntande på att bärgningen av rälsbussen skulle bli klar. Detta medförde ju att jag i lugn och ro utan störande moment av en massa folk överallt kunde ta ett hundratal bilder. Observerade inte dubbelkommandot till ångbromsen på plats och blev lite perplex när jag studerade bilderna. Det finns också hastighetsmätare på båda sidorna, är detta vanligt? Mycket tacksam för all hjälp jag kan få med loket, särskilt vad gäller script och liknande
Lite frågor om manometrar och annat, se bild. Antar att manometer för tryckluftsbroms inte fanns på BLJ´s tid.
MVH!
Åke
Bifogad fil 73612

Japp, det är en manometer till tryckluftsbromsen, en så kallad trippelmanometer med tre visare kombinerat i ett hus. Det är svensk standardmodell för Knorrs tryckluftssystem, finns på i princip alla tryckluftbromsade ång- och ellok fram till 1950-talet. Översta visaren är övertrycket i lokets bromscylinder, mellersta i huvudbehållaren och undre i huvudledningen. Visar tryck i kg/cm^2. Jag har högupplösta texturer till sådana om du behöver.
Denna är definitivt ditsatt efter att Knorrbromsutrustningen sattes upp i början av ULJ-tiden, fanns ingen anledning att ha den tidigare. Eventuellt hade man en liten manometer för ångbromscylinderns tryck tidigare.

En grej är lite intressant. Den översta visaren på trippelmanometern för bromscylindern är graderad olika för lok som har direktbroms (alltså tryckluftsbromsat lok) och lok som har ångbroms på loket. Direktbroms har en max cylindertryck på 3.5 kg/cm^2 och ångbromsens cylinder har samma maxtryck som pannan. Dessa har därför olika graderade manometrar, direktbromsade lok i regel till 10 kg/cm^2 och ångbromsade 25 kg/cm^2. Men denna trippelmanometer är vad jag kan se på bilden en för direktbromsade lok med en maxgradering på 10 kg/cm^2, även om loket är ångbromsat med ett maxtryck på 12 kg/cm^2. Frågan är hur man gör här, har man samma skala men har sagt att man inte använder högre tryck än 10 kg, eller har man spänt om manometern så den visar ett lägre tryck än det faktiska? Har en hyttbild där man ser att manometern visar ett tryck på 8 kg i alla fall.

Den lilla manometern är för trycket i ångvärmeledningen. Direkt till vänster om cola-flaskan så ser man en säkerhetsventil som sticker upp. Denna sitter på ångvärmeledningen som också skymtas, vars ånga skruvas på med ventilratten som döljer sig bakom flaskan. Rakt över flaskan kan man se ett rör som går upp genom taket, det är avloppsröret från säkerhetsventilen för att hytten inte ska fyllas med ånga om den skulle blåsa. Efter säkerhetsventilen på ledningen sitter den tunna ledningen upp till manometern fast. Har äldre (kanske 10 år gamla..) bilder på Thor där denna manometer saknas och det inte finns spår av skruvhål heller, så den är nog nyuppsatt. Men det känns lite konstigt, BLJ borde väl ha haft ångvärmda tåg åtminstone? Så omoderna kan man ju inte ha varit, eller?

Den svarta saken som sitter på eldarens främre vägg som skymtar bakom regulatorn vet jag faktiskt inte vad det är. Men det ser ut som en handpump av något slag och min gissning är därför en primitiv, manuell smörjpress. Det går ut ett litet rör i botten på den som sedan böjer upp över pannan. Saknar dessvärre bra bilder för att se vart röret tar vägen sedan, men du har säkert så du kan leka följa John. Det kan vara så att den går till ångbromsens smörjning, då denna saknar den vanliga cylindriska smörjblåsan, utan istället har ett rör som försvinner iväg. (Det är röret som går uppåt på höger sida om ventilhuset)

Har aldrig varit med om ett ånglok med dubbla hastighetsmätare förut! Om det finns någon så är det enbart en, och de sitter alltid på förarsidan. Är du säker på att det är en hastighetsmätare även på eldarsidan? Jag har kollat på bilder på Thors maskineri och det ser bara ut som att det är drivning till hastighetsmätaren på lokförarsidan nämligen.

Den svarta cylindern är mycket riktigt elektrisk belysning av vattenståndsglaset. Sitter även en som man skymtar i taket i bildens överkant som lyser upp pannmanometern.

Hej, den "svarta saken" är elskåp och vridknappar för elbelysningen! På ULJ var man hi-tech vettu. :)

Aj då, måste ha hallicunerat, bregriper inte hur jag fått för mig att det finns en hastighetsmätare på eldarsidan:confused:. Kanske jag sett manometern för ångvärmen som en hastighetsmätare.
Det verkar inte som om BLJ haft ångvärme till tågen. Bägge boggievagnarna förefaller att ha haft någon form av eldstad i vagnen, åtminstone i BCo4 som finns i Jädraås (någon form av vattenburet system som värms upp av en eldstad under vagnen). Behovet av ångvärmeledning var väl inte så stort då det oftast bara var en personvagn i tågen.
Alltid lika spännande med fördjupad kunskap om de olika attiraljerna i ett ånglok. Vad gäller utrustningen för tryckluftsbroms så är det väl något som jag tänkte utelämna, försöker att göra en version av loket från BLJ-tiden.
Elskåpet måste väl ha funnits även när loket var på BLJ, loket var ju försett med ånggenerator åtminstone under 50 och 60-talet. Så till och med BLJ kunde vara high tech ibland.

Åke

Ja, menade BLJ men skrev fel där. Jag känner ju bara till Thor som ULJ-lok.

BLJ 6 har ångvärme.

Nästan färdig med modellen
 

Har väl börjat närma mig stunden då det är dax att lämna den trygga moddeleringsbubblan och ta i tu me animeringen av slidstyrningen.

Polygon stinn har modellen blivit , överbyggnaden 20983, boggien: 9194 ( som ju blir väsentligt mer när maskineriet kopierats över till andra sidan), hytten: 21176. Är lite orolig att det blir för mycket för spelet men det är väö fullt möjligt at skava av en deö utan att det märks.

Har också börjat med tendern som Spyfrog gjort en modell av och överlåtit till mig. Det är tendern till Donj´s falulok som i det stora hela stämmer väl överens med thor. Lite justeringar av mått och texturer skall till.

[ATTACH][ATTACH][ATTACH]Bifogad fil 73885[/ATTACH][/ATTACH][/ATTACH]

20000 polygoner för själva loket är ingen fara alls! Den värsta av mina teakvagnar ligger på 22000 polys utan boggies om jag inte missminner mig och det gick fint före TANE, även i tiotal på samma bana. Om du vill ha något att jämföra med så ligger lok+ alla attachments (utan tender) på det inbyggda australiensiska ångloket, VR Dd, på ca 60000 trianglar så du har en bit kvar! Om du dessutom LOD:dar detta så är det absolut ingen fara! ;)

Det ser för övrigt mycket snyggt ut, kommer att bli lysande det där!

Som sagt, så hojta till om du behöver hjälp med något, eller om du saknar texturer till manometrar. Jag och Lan har en mindre samling med sådana som vi gärna delar med oss av! :D

När det gäller manometrar och texturer till dessa, så är jag lite fundersam hur manometern till ångbromsen kunde ha sett ut. Någon manometer för tryckluftsbroms fanns det väl inte på Blj.tiden, Den manometer jag använt är den som Ulj har till ångvärmen, men hurvida den kunde vara korrekt till ångbromsen har jag iingen aning om.

Åke

Har faktiskt aldrig sett någon separat manometer för ångbroms. På lok som har ångbroms och apparater för New York-/Westinghousebroms så har man ju en så kallad dubbelmanometer, med två visare på en tavla där de visar ledning och huvudbehållartryck. Alltså ingen inbyggd ångbromsmanometer. Dessa förekommer ju på vissa lok än idag, ut mitt huvud så har vi TGOJ Y3a 125 (Nora), SJ KA 692 (JvM), SJ R 976 (JvM), SJ W 1229 (JvM) med dubbelmanometer, men inga av dessa har någon extra manometer för ångbroms vad jag sett. Resterande lok som är bevarade idag har ju modernare trippelmanometer och apparater för Knorrbroms. Där har man ju (om de har ångbroms) manometer för det i trippelmanometern som jag pratat om redan.

Tror aldrig man hade någon separat manometer för det tidigare. Det är ju inte jätteintressant ur en säkerhetssynpunkt om hur högt tryck man har i bromscylindern. Trycket är ju effektivt begränsat av trycket i pannan, vilket gör att man aldrig behöver bekymra sig för övertryck. Däremot skulle det ju kanske vara intressant att få veta hur mycket tryck det är för att veta hur mycket bromskraft som låg an mot hjulen. Men det kanske var något som skulle gå på fingertoppskänsla back in the days.

Jag har inte riktigt hängt med i diskussionen, men anledningen till att Thor har separat ångbromsmanometer är för att hon enbart hade ångbroms från början. Först hos lennakatten som hon fick tågbroms med tryckluft. Och ur en historisk synvinkel så bevarade man ångbromsmanometern.

Det är citerat från en vän som var med och hämtade thor på BLJ och sedan jobbade med och körde Thor dom första åren hon gick på ULJ.

Nu har äntligen Thor fått en animerad slidstyrning. Tack och lov att det finns smarta personer som delat med sig av sitt kunnande. En tråd som korvtiger startat på Aurans forum angående animering av Walschaerts slidstyrning och de exempelfiler som finns på sidan för blender trainz exporter, har varit en ovärderlig hjälp. Lite problem var det ju, i Thors slidstyrning är slidstångens anslutning till försprångsstången omvänd mot den i exemplen. Trodde att det var detta som ställt till det med animationen, men så småningom visade det sig att det i en liten diskret ruta skulle stå 2 istället för 0 :mad:. Importerade bogeyn i Trainz som en ”scenery asset” allt ser ok ut. Om man analyserar animationen mycket noga i Blender, så roterar änden på försprångsstången där slidstången ansluter något i stället för där tärningsstången ansluter (där rotationen ju skall vara, om jag inte är helt ute och cyklar). Det är näst intill omöjligt att se i Trainz eftersom slidstången dessutom rör sig helt horisontellt. Nu återstår det att spegla över slidstyrningen till högra sidan och rotera det 90°.

Intressant information Rely kom med vad gäller ångbromsmanometer på BLJ-tiden. Har förgäves försökt att se hur det såg ut i hytten på Thor i DVD´n från BLJ inför nedläggningen. Tyvärr lyckas man konsekvent undvika att filma mot manometrarna.

Åke

Kul att någon fick nytta av svaret på min fråga, än har man ju inte själv lyckats skaffa sig tillräckligt med tid att sno ihop ett helt ånglok. Försökte ju en gång i tiden med TGOJ Y3a 125, men den snuvade Lan mig på. :D

Du har helt rätt i att rotationspunkten är lite inkorrekt på det sättet man animerar på och fuskar. Men som du säker så märks detta i princip inte av. Särskilt inte om man låser slidstångens rörelse i Z-led. Jag tror inte det är värt besväret att klura ut hur man ska göra för att få allt att rotera runt slidstångens fäste istället. Känns som att man skulle få något svårt problem med två IK-kedjor som måste sitta ihop i infästningen till slidstången på något vänster.

Skulle vara spännande att se en bild på denna ångbromsmanometer, någon sådan har jag heller aldrig stött på!

Har börjat ta itu med lokbyggandet igen, tyvärr har jag inte haft tid att ägna mig åt Trainz de senaste 2 månaderna. Några detaljer kvarstår som jag inte riktigt fått kläm på vad det är/fungerar. Hoppas ångloksexperterna här på forumet kan vara till hjälp.

Det första är vad jag förstår Damparna ( eller en Damp, om det nu heter så ) , bilden från hytten. Sen på utsidan vid sidan av fyren går en hävstång som verkar vara förbunden med asklådan. Jag har svårt att få ihop hur det hela fungerar ihop, om dom nu är förbundna med varann ( i och för sig en akademisk fråga, skall ju inte animeras förutom ”dampen i hytten” ).

bilden blev korrupt, skickar i ett nytt svar


Det andra är två reglage som sitter på varsin sida om koluttaget, som jag inte har en aning om vad dom har för funktion.

Bifogad fil 74486

När detta är klart blir det till att ta itu med configuration, attatchmetpoints och animering av reglage och manometrar i hytten. Gruvar mig lite, har studerat flera lok i ”Mesh Viewer” och lösningarna förefaller vara ganska olika. Hoppas man kan få återkomma med frågor när det börjar trassla till sig.

Hälsningar Åke

Bild på Damp


Bifogad fil 74488

Kul! Mer spännande frågor! :D

Det är mycket riktigt spakarna till damparna som du hittat. De är två stycken på Thor vad det verkar, en framdamp och en bakdamp. Dessa använder man ju för att öppna luckor upptill på fyrboxen för att reglera hur mycket luft man släpper in under fyren.
Bakdampen är den vars handtag sitter i bakkanten på pannan. Den har små hack så att den kan ställas upp. På bilden är den stängd och spaken är i sitt nedersta läge. Drar man uppåt så öppnas den mer och mer. Det är antagligen något i stil med tre hack för olika öppningsgrader. Den andra spaken går till framdampen som sitter i asklådans framkant. Den har en likadan L-formad spak som sticker in precis innanför hyttväggen på eldarsidan som synes. Där kan du även se hacken som man kan ställa upp den med på en av dina bilder. På närbilden kan du skymta hur rörelsen via en tapp överförs till en stång som syns bakom bladfjädern som försvinner ned till asklådan.

Dock så är jag lite konfunderad. Normalt sett (på normalspåriga lok i alla fall) så finns det åtminstone två spakar i bakkant på pannan, en till bakdampen och en till (bakre)skopan. Skopan fäller man ned till skillnad från dampen som öppnas mer på översidan. Skopan fälls ned för att lätt komma åt att tömma asklådan. Damparna är ju däremot placerade så att aska i möjligaste mån inte ska falla ur asklådan och riskera att tända eld på banvallen.
Så det kan vara så att en av spakarna är till skopan och att det bara är en damp på loket. Eller så sitter det en till spak någonstans, antagligen i pannans bakkant med just denna uppgiften.
Många stora modernare lok har ju även fallrost, alltså att främre delen av rosten kan fällas ned när man ska raka ur pannan. Men det verkar inte finnas på Thor.

Det borde finnas ganska bra ritningar och beskrivningar av dampar, skopor och fallroster i Ånglokläran. Granska även hur det ser ut i STLs Sb- och B-lok.

Sedan, spakarna på tendern. Här är jag nästan helt säker (borde vara så med tanke på att de är två och med den placeringen) att det är bottenavstängningskranarna för vattentanken. Det finns ju två rör från vattentanken i tendern till förar- respektive eldarinjektorn. I botten på vattentanken där vattnet tas ut sitter var sin avstängningskran, för att man ska kunna stänga av vattenflödet. Detta ifall det går läck på rör, eller om injektorn felar, eller om man helt enkelt måst koppla loss tendern. Det är två separata hål för de båda rören också för att minimera risken att båda täpps igen, vilket ju skulle leda till en kritisk situation.

Du är välkommen med mer frågor om hur du får in allt i Trainz! Jag ska hjälpa dig med att lägga till STLs ångloksscript till detta också, så kommer det bli ett kanonlok! :)
För de flesta reglage där det bara är en rotation kring en viss punkt så behöver man aldrig animera det, utan placerar bara objektet i Blender så att det roterar korrekt om man roterar runt Z-axeln. Sedan sköter man resten med configen för att tala om min och max-rotation.
De enda saker du kommer att behöva animera i Blender lär vara ångbromsen och eldstadsluckan.

Alltid så får man så uttömmande svar på sina frågor, det hade inte blivit mycket till lok utan all hjälp.

Har ägnat mig åt att fingranska mina bilder och på motstående sida om ”dampreglaget” hittade jag denna spak, undrar om den eventuellt kan vara avsedd för ”skopan”.

Bifogad fil 74492

Nu några fler undringar:
Belysnigens ” huvudströmbrytare är ju kranen till generatorn, men animerar man även strömbrytarna på bilden för att slå på respektive strålkastare och belysning?
Motsvarar påslaget av toppstrålkastaren helljuset? Hur fungerar strålkastarna på tendern ihop med loket?

Bifogad fil 74493
Vid backkörning är det tenderns lod0 som syns i hytten?

Är lite fundersam på hur vattenståndsglasen skall göras och textureras. Förmodar att man använder sig av transparens och kanske med ett eget material. Sen undrar jag också hur man man animerar vattenpelaren i glasen. Blir det någon skillnad att de är lutande?

Tack på förhand!

Åke

Jag kan ju tänka mig att spaken till skopan sitter på utsidan av hytten då man aldrig ska behöva öppna den under gång, men det verkar vara ett väldigt märkligt och otillgängligt ställe att placera en så pass ofta använd spak. Borde vara trångt och väldigt varmt om man vill komma åt den. Det ser ju ut som någon sorts ventil som man kan vrida, men samtidigt kan jag inte komma på varför man skulle vilja placera en sådan där.
Skulle det inte kunna vara så att det är fästet till tappen som syntes på förra bilden på andra sidan pannan eller något sådant? Finns det fler bilder, eller mer av denna bilden till vänster?

Ja, det kan man göra. Jag hade lite problem med att styra ljuset som jag ville i TANE, på grund av vissa buggar i script-API:t. Hade tänkt att fixa dem om N3V fixar buggarna.
Jag har utformat scriptet så att man ska kunna implementera helt unika lösningar för belysning på varje lok, så man får det så det passar. Om du provar Sb:n och B-loket med sluten hytt så finns två varianter på hur man kan implementera det för elektrisk belysning. TANE skiljer ju inte på toppstrålkastare och buffertlanternor, så där har jag löst det genom att den andra av knapparna slås om automatiskt om man slår om den ena för att hålla dem i synk.
TANE kan bara ha ljuset på åt det hållet loket är riktat åt, vilket innebär att man antingen kan ha ljus framåt, eller bakåt. Tanken är här att loket ska "byta riktning", alltså att tågets A-ände ska bytas när man flippar på "Bak"-knappen på de loken vi byggt. Då skulle TANE automatiskt byta från lanternorna framåt till de bakåt. Men på grund av nämnda bugg är detta inte möjligt(väldigt krångligt) i dagsläget, så man tvingas göra det manuellt med Alt-C. Men förhoppningsvis ska detta kunna fungera i framtida versioner av TANE.
Lanternorna på tendern tänds om ljuset är påslaget, om tendern inte har tillkopplade vagnar efter sig och om tågets A-ände är bakvänd. (Det är detta du styr med Alt-C när du är inne i hytten)
Ja, det är tenderns lod0 mesh som syns, därav kommer du inte kunna styra de spakar som sitter på tendern.


Själva vattenglasen är ju bara en tub-mesh med alpha för att få till genomskinligheten. Jag rekommenderar att du styr genomskinlighet i materialet och inte använder en texture med alpha-kanal, det brukar ge bättre resultat har jag och LAn kommit fram till.

Vattenpelaren animeras lämpligen över över 101 frames (0-100), där 0 är nere i botten och 100 i toppen. Man kan använda hur många man vill egentligen, men på detta sättet motsvarar varje frame ett helt procenttal, vilket kan vara trevligt.
Mitt och Lans sätt går ut på att man modellerar en pelare, splittar den på höjden i ett antal segment, som är så höga att de får plats att gömma i nedre ventilhuset. Varje segment får sedan en lattice. Sedan animerar man så att översta segmentet, själva ytan rör sig linjärt från botten till toppen. Segmentet under det stannar i nere i botten tills dess att första segmentet rört sig upp en hel segmentslängd. Då hänger det andra segmentet på, kant i kant med det första. När det andra rört sig upp en segmentslängd hänger det tredje på, och så vidare med resten av segmenten.
Jag vet inte om det där var begripligt, men jag kan slänga ihop en demoanimation sedan och skicka till dig om du vill. :)
På detta sättet slipper man skarvar, hela pelaren får plats att gömmas i undre ventilhuset och man får inget flimmer för att flera tubdelar överlappar varandra, vilket man skulle få om alla segment följde med översta segmentet upp tills de var på sin plats.

Animationen kan vara lite knixig att få till, särskilt då man helst modellerar pelaren som helt upphöjd, men animerar den från längst ned till högst upp. Men det kanske går att lösa på ett enkelt sätt med lite constraints i Blender för att det ska sköta sig själv, bara Trainz-exportern klarar av att översätta det till keys korrekt, men jag har för mig att det går.

Du kan använda samma tillvägagångssätt med lutande glas, men det blir kanske klurigare att få det korrekt om du gör saker för hand. Jag rekommenderar att animera det rakt först och sedan få animationen att roteras korrekt. Man borde kunna göra det väldigt enkelt genom att animera vattenpelaren som om det vore raka vattenståndsglas och sedan bara rotera attachmentpunkten som de sätts fast på lika mycket som vattenståndsglasen lutar så borde TANE sköta resten!