[Håmacon]

Jag har tre bilar som jag haft i många år. Eftersom jag är totalt ointresserad av vanliga svennebilar har jag aldrig ägt någon sådan. Jag har för övrigt svårt att förstå hur någon kan lägga pengar på ett modernt elektronikpäckel som inte går att reparera med vanliga verktyg och som dessutom bara rasar i värde från år till år. Mina bilar har inköpts billigt och renoverats egenhändigt genom åren för att nu vara i utmärkt skick och dessutom ÖKA i värde ju äldre de blir...

Den bilen jag haft längst är en PV-65. Den renoverades för ungefär 30 år sedan genom att riva ut allt, läggas på taket, blästras helt ren och ersätta alla punktsvetsar med hel gassvetsning. Noggran rostskyddsbehandling och sedan allt nytt: Motor, drivlina, rutor, elsystem, rostfritt avgassystem, inredning mm. Har i princip aldrig rörts sedan dess. Den rullar året runt, är skattebefriad och veteranbilsförsäkrad och behöver bara besiktas vartannat år. Den är sänkt för bättre väghållning, har elektrisk överväxel och knatar väl upp i lite drygt 180 i medvind och hemlängtan.

Min andra bil är en Chevrolet Silverado C30 pickup från 1968. Den går som tung lastbil och är ofta lastad med min USA-camper. Den är fyrhjulsdriven och hade från början en 454 big block V8 bensinare (7,3 liter cylindervolym). Eftersom det blev i törstigaste laget har jag bytt ut bensinaren till en V8 diesel istället.

Min tredje leksak är en Chevrolet Camaro 1970. Den har en big block V8 som är vässad till lite drygt 450 hästkrafter. Från början har den varit ganska framgångsrik på dragstripen men lever numera ett lite lugnare liv. Jag skaffade den som terapiobjekt när jag blev sjuk och inte orkade mycket mer än att sitta på en pall i garaget och smågreja. Numera helrenoverad och nylackad.
Det är en underbar cruisingbil med muskler så det räcker till. Ett trevligt nöje kan vara vara när det dyker upp någon SAAB-fjolla eller för den delen lika gärna Porsche eller BMW-fantast som vill leka lite grann. Jag brukar ligga på tvåan där Camaron toppar 220 km/tim vid 6000 varv och låtsas som om det är lite svårt att hänga med. När lekkamraten krämat ut allt ur sin lilla motor brukar jag dra i trean (toppfart drygt 300 km/tim) och då är det som om fjuttebilen fått in backen. Ganska kul faktiskt...

Håkan