Under dom tre åren som jag gick på gymnasiet i Stockholm hade vi en riktig brandövning. Men man kunde nästan tolka det som om det aldrig hade brunnit i mitt gymnasium eftersom brandlarmen nästan aldrig togs på allvar.
Det kom brandlarm lite då och då men det var knappt någon som brydde sig.
Jag reagerade alltid lite på det och undrade om vi skulle utrymma eller inte men knappt ingen annnan brydde sig.
