Ett försök till ett nytt modernt svenskt signalsystem!

[blomsson]

Även fast lusten att skriva på forumet är lite dalande så har jag ett par saker i "pipelinen" som jag tänkte klämma ut så får vi se hur det blir sedan!

Jag har ju nämnt flera gånger tidigare att jag skulle skriva litegrann om ATC och baliser. Jag kommer att dela upp inlägget i två delar, där den första delen hanterar ATC och baliser i verkligheten och del 2 hanterar mitt system, som ska fungera som i verkligheten!!
Jag kommer att skriva om det konventionella ATC-systemet.

Det fanns tidigt en tanke om ett gemensamt europeiskt säkerhetssystem för järnvägstrafik, men efter flera tågolyckor på 1960- och 1970-talen så beslutade Sverige att införa ett eget system - ATC (Automatic Train Control).

1980 togs de första sträckorna med ATC i bruk.
1993 uppdaterades systemet till ATC2 som innehåller: version 2.0 konventionell ATC, version 2.1 Radioblock, version 2.2 Öresunds-förbindelsen.
Med ATC2 kom också flera nya finesser, bl.a. P- och A-bortflyttning av målpunkt, Höjning av hastighet efter växel. Många av nyheterna är till för att snabba upp tågtrafiken.

ATC indelas i olika områdestyper beroende på hur övervakningen sker.

• Område utan ATC
  Föraren kör efter yttre signaler och tavlor, ingen information lämnas normalt till ATC-datorn.
  Om ATC-datorn är aktiv övervakas den lägsta av fordonets inställda sth och eventuell hastighetsbegränsning i området.
• ATC-område (innehåller även delvis utrustat område, saknar baliser vid HT ev även vid OT)
  ATC-information ska lämnas vid alla:
  • Huvudsignaler
  • S-tavlor
  • Slutpunktsstopplyktor
  • Fristående försignaler samt tavlor försignalbaliser och repeterbaliser
  • Skredvarningsstopplyktor och skredvarningsförsignaler
  • Platser där den tillåtna hastigheten på banan förändras (dock inte vid halvutrustade tillfälliga nedsättningar)
  • Förvarningstavlor samt orienteringstavlor för lägre hastighet som inte föregåtts av förvarningstavlor
  • Gränser till andra områdestyper
  Dessutom kan ATC-information lämnas vid vägskyddsanläggningar och på andra platser där de benämns fiktiv signal.
  
• ATC-arbetsområde
  Inom ett ATC-arbetsområde övervakar ATC-datorn inte informationen från baliserna.

ATC-systemet består av flera olika delar, här är en principskiss på de grundläggande komponenterna:
ATC principskiss.jpg

Jag kommer inte att berätta så mycket om delarna som finns i loket men desto mera om kringutrustningen.

Baliser
En balisgrupp kan bestå av 2-5 baliser. Nu skriker säkert någon och hävdar att man minsann har sett bara en balis! Det är både sant och falskt! Det som ser ut som en balis är i själva verket en Tågdatamottagare (TDM), populärt kallad ruteräss eftersom den ser ut så på planritningen. TDM är opto-styrd och används vid ingångsättning av vägskydd för selekterad fällning, framförallt på snabbtågssträckor, och placeras ca 5km innan vägskyddet som ska aktiveras. Eftersom TDM räknas som en icke säker teknik så ska vägskyddet kompletteras med baliser 100m in på fällsträckan för normaltåg. Det finns även uppdateringsbaliser. TDM ersätts numera med andra tekniker (fortfarande icke säkra) tillexempel givare.
Övervakningen av vägskydden utformas med speciella Ot-V balisgrupper.
Jag ska inte gå in så mycket i detalj på balisplaceringar men kan nämna att vid vägskydden så finns det sällan en balisgrupp vid vägskyddet som ger en takhastiget. När målpunkten nås får hastigheten höjas direkt utan tåglängdsfördröjning. Om det krävs en förlängd övervakningsträcka så utformas den med speciella Ht-V balisgrupper.
När vägen är aktiverad och fri från hinder annulleras Ot-V gruppen annars så ger den "vänta 0" mot målpunkten placerad 100m innan vägskyddet.

Baliserna är passiva objekt och kräver ingen egen strömförsörjning. De aktiveras när lokets antenn passerar över baliserna och sänder då ett telegram till fordonet. Telegrammet sänds flera gånger under balispassagen. Minst 8 mottagna telegram krävs för giltig informationspunkt.

Huvudbaliserna i en balisgrupp benämns A-, B- och C-balis i den riktning som gruppen gäller för. En enkelriktad balisgrupp med två baliser ger A - B och motriktad B - A. Dubbelriktade grupper betecknas A | A eller A - B - C | A.

A-balisen talar om vilken typ av balisgrupp som det är och information om vad som ska övervakas (tex: takhastighet, målhastighet vid signaler och tavlor). B-balisen måste finnas eftersom en balisgrupp alltid ska ha två baliser, bl.a. för riktningsbestämmande och för säkerhet ifall en balis skulle gå sönder. B-balisen ger antingen målavstånd eller takhastighet beroende på vilken funktion som gruppen har. C-balisen kodas med lutningen.

P(refix)-balisen placeras före A-balisen och används vid tågslagsberoende nedsättningar och vid bortflyttad målpunkt.

N(ummer)-balisen placeras valfritt först eller sist i en signalbalisgrupp. Nummerbalis vid orienteringstavla placeras alltid sist i gruppen.

Informationen i baliserna definieras som "ord". Dessa ord kodas med ett heltal från 0 till 14 (även 15 finns men ger "spärrat balisfel"). Balisorden benämns X, Y och Z räknat från vänster. Balisens icke föränderliga värden kodas med kodproppar och plomberas.

Baliser finns i flera olika typer:

• F - Fast kodad balis
• YZ - Styrbar balis där både Y och Z ordet är styrbart
• Y - Styrbar balis där Y ordet är styrbart
• Z - Styrbar balis där Z ordet är styrbart
• M - Markör (inga kodproppar), sänder endast balisnärvaro och används som ett billigare alternativ till F-balis.
• T - Testbalis, används för att testa ATC-antennen vid driftverkstäder

De styrbara baliserna finns också som opto-baliser, används framförallt vid vägskydds-övervakning, där informationen ska flyttas långa sträckor.

X-ordet är alltid fast kodat och talar om balisens placering i gruppen och också vad den har för funktion (kategori).

De styrbara orden genereras hos datorställverk direkt i förreglingsdatorn och skickas ut via utdelar till baliserna. I övriga fall så skapas de med hjälp av kodare som sitter i skåp, kiosker osv.

Kodare
Kodarna finns i följande huvudtyper:

• Försignalkodare
• Växelströmskodare (alla växelströmsdrivna huvudsignaler)
• Likströmskodare (likströmsblocksignaler)
• Dvärgsignalkodare (huvuddvärgsignalernas gröna sken)

Kodarna är konstruerade så att inget enstaka komponentfel kan ge för hög hastighet eller nödbroms och också så att ett ytterligare fel upptäcks.
Kodarna känner av strömmen till signallamporna, en del av kodarna har även ingångar för styrsignaler. Kodarnas ingångar är strömstyrda.
När en signal visar "stopp" eller "vänta stopp" så ska, av säkerhetsskäl, kodaren så långt som möjligt vara strömlös.

Kodorden skapas med hjälp av kodkort (1-15) som placeras i kodaren på specifika platser. Med hjälp av styrsignaler så kan man förändra en signals optiska betydelse och få en bättre tågförning.
Kodarna används även som avståndskodare.

Nedan ett exempel:

Kodare:styrsignal exempel.jpg

Den första växeln är dimensionerad för 40 km/h och den andra för 70 km/h i grenspår. Signalen kommer att visa "kör 40" via bägge växlarnas grenspår. Med en Styrsignal, som hämtas från reläer i ställverket, så aktiveras platsen i kodaren med kodkort "4", annars vid signalbilden "kör 40" aktiveras platsen med kodkort "1".
Vid signalbild "kör 80", om det inte finns växlar eller annat som motiverar det ska det normalt kodas med "12", Linjehastigheten (270 km/h).

Vid höjning av signalbesked ska signalbeskeden "trappas upp" annars finns risk för oönskade styrsignalkombinationer.

Bortflyttad målpunkt
Det finns två typer av bortflyttad målpunkt:

• P-bortflyttning som är avsedd för genomsignalering. Den är hävbar vilket innebär att den kan ersättas av en ny. P-bortflyttningen kan peka förbi flera hsi, endast en kan existera åt gången. Målavståndet består av grundavstånd till nästa signal (kodas i B-balisen) och ett bortflyttningsavstånd (kodas i P-balisen) som är avståndet från nästa signal till den verkliga målpunkten. Indikeras med ett "P" i entalspositionen i F- och H-indikatorn.
  
• A-bortflyttning som är avsedd för bortflyttning av den av vxl dimensionerade målhastigheten, förbi en hsi mot vxl-spets. Den låses vid passage av en hsi och kan inte hävas. Vid fsi till station kodas P-balis med avståndet mellan infsi och vxl och i A-balisen kodas som vanligt den tillåtna hastigheten genom växeln som ett försignalbesked. ATC-datorn lägger upp en bromskurva mot växelspetsen istället för mot infsi, vid passage sparas dess hastighetsbesked och läggs in som ny takhastighet vid målpunkten.Indikeras med ett "A" i entalspositionen i F- och H-indikatorn.

Transmission
ATC-systemet kan överföra:

• Information som visas i optiska signaler
• Information som skulle ha visats om signalsystemet byggts om med hänsyn till nya hastighetsnivåer och målavstånd
• information via tågradion
• Del av information som finns i linjeboken (primärt hastighetsnedsättningar)

Följande informationsmängder kan överföras:

• Takhastigheter, inkl. stopp
• Målhastigheter från försignaler, kombinerade signaler och huvuddvärgar
• Takhastighet från hastighetstavlor
• Målhastighet från orienteringstavlor
• Målavstånd mellan för- och huvudsignal (även över flera blocksträckor), resp. mellan orienteringstavla och hastighetstavla
• Lutning till målpunkten
• Kanalnummer och positionsinformation för tågradio
• Via tågradio kan information avseende en bestämd signalpunkt överföras

ATC tar hänsyn till:

• Bromsuppgifter
• Tåglängd
• Tågets största tillåtna hastighet (sth)
• Tågets beroende av banegenskaper, t.ex. kurvor, broar, etc

I del två så kommer jag att berätta om mitt system och kanske något mera som jag inte har fått rum med här. Ska göra lite bilder så tar väl några dagar eller så!

mvh
Håkan

[blomsson]

I den här delen så kommer jag att koncentrera mig på hur baliserna är tänkta att fungera i mitt signalsystem, även en del annat smått och gott kan följa med i informationen. Jag tar också tillfället i akt att berätta lite mera i detalj om vissa delar av hur informationen i baliserna skapas och presenteras.

Jag redovisar här hur balis-delen av systemet fungerar i skrivande stund, eventuella funderingar på förändringar redovisas i slutet av inlägget.
Trappstegssignalering eller bortflyttad målpunkt finns ännu inte med, det kommer att införas när arbetet börjar med lokdatorn eftersom jag vill kunna se i realtid vad som händer. Bortflyttad målpunkt kommer att kräva lite inställningar av användaren medan trappstegsignaleringen kommer att ske helt automatiskt.

Lite upprepning
Baliserna är passiva objekt, vilket innebär att de inte har någon egen strömförsörjning utan får sin energi från lokets antenn. Informationen som skickas från baliserna skapas antingen via fast kodad data (kodproppar) i balisen eller via kodare/föreglingsdator som skickas via kabel till baliserna.

Lite ny information
I vissa fall är benämningen på balisgruppen samma som objekt som den hanterar. T.ex Hastighetstavla (Ht) benämns även hos balisgruppen för Ht eller Orienteringstavla för Väg (Ot-V) benämns också Ot-V, vilket kan skapa förvirring och också tron att tavlan Ot-V ska ha balisgrupp, men det är fel!

Filosofi
Hela signalsystemet och alla andra objekt som jag håller på med genomsyras av några grundläggande tankar:

• Användarvänligt.
• Så mycket som möjligt ska vara automatiserat, inga inställningar ska behöva göras som ändå är givna eller kan hämtas
• Tydlig och faktabaserad information i hur systemet fungerar och vad som eventuellt skiljer sig från verkligheten.
• Vem som helst ska kunna använda och bygga med systemet, det gäller bara att följa manualen och regelverket!

Ett fungerande ATC-system ska enkelt fås bara genom att placera baliser vid tavlor och signaler utan någon annan kunskap.

Balisplacering
Utplaceringen av baliserna kan kännas ganska tidsödande, och det kan det också vara men istället för att placera ut baliserna en och en så placerar man ut en balisgrupp, som sedan konfigureras i propertyrutan så att önskad funktion ges. Baliserna ritas sedan upp baserat på vilken funktion som man har valt och hur kodningen sker. Eftersom man placerar ut en hel balisgrupp och inte enskilda baliser så behöver man inte ha kunskapen hur baliserna ska se ut eller konfigureras, detta sköts automatiskt av systemet. Vissa val kan ändå behöva göras för att få en korrekt funktion.

Nedan en bild på hur det kan se ut:
BG Balisinfo.jpg
De vita textraderna är bara för kontroller vid tester.

Vid utplacering av en balisgrupp så finns ingen balisinformation i gruppen, den är helt annullerad och samtliga baliser visas på sin position. Genom att klicka på dubbelpilen (ska bytas ut) så kan man välja olika typer av funktioner för balisgruppen.
Baliser som får sin information från signaler eller tavlor (i Trainz) är länkade via namn t.ex C 22 BG. Repeterbaliser benämns t.ex C 22 RBG, dessa balisgrupper har också en kontroll på att placeringen är korrekt i förhållande till signalen. Även andra grupper kan att ha kontroller på att de placeras rimligt i förhållande till huvudobjekten och andra objekt.

Den nedre propertyrutan visar en länkad signal. Lite förklaringar till bilden!
Inom den gröna rutan syns balispositionerna (P,A,B,C,N) i olika färger.

• Röd - Balisen osynlig, annullerad men ej klickbar
• Gul - Balisen synlig, kodad (funktionell) men ej klickbar
• Grön - Balisen osynlig, anullerad och klickbar
• Grön - Balisen synlig, kodad (funktionell) och klickbar

Kanske verkar dumt att "Grön" kan vara två lägen, men egentligen så betyder det att den är påverkbar och vilken status balisen har syns ju i kodrutan, funktionsrutan och om balisen visas eller ej, blir tydligt ändå tycker jag!
För att ta bort en C-balis för lutning så sätts lutningen till 0‰.

Balisens position inom gruppen (P,A,B,C,N) sänds inte till lokdatorn.

Inom den rosa rutan så visas vad balisen ger för information i textform. Ibland kan det finnas klickbara länkar för att förändra balisens kodning (se bild längre ner), informationen visas endast när balisen är synlig.

Inom den gula rutan så visas balisernas kodord i decimalform, exakt samma som i verkligheten. Det är denna information som skickas till lokdatorn i form av telegram och som också mitt system kommer att använda sig av, har ingen reell betydelse får den normala användaren. På balisen till höger syns hur balisorden är placerade.

Lite mer detaljinformation
X-ordet är alltid fast kodat (förutom hos markör, som bara ger balisnärvaro och TDM som tar emot lokdata) och talar om vilken kategori som balisen hör till. A-balisen ger även gruppens kategori.

BG Baliskategorier.jpg

Inom den röda rutan så visas information om balisgruppen och eventuellt länkade objekt.
Den nedre raden möjliggör individuella justeringar. A-balisen bestämmer gruppens position och ger referensen för justeringarna.
"Längs spåret" flyttar hela gruppen.
"Balisavstånd" är avståndet mellan två baliser, grundvärde 2.6 meter (tre tomma sliprar x 0,65meter = 4x0,65) som hämtas från configen. Detta värde går att ändra själv, men då ändras ALLA balisgrupper och uppdateringar tar bort ändringen. På bilden kan man se att spåren inte har ett korrekt slipersavstånd (0,75) och därför är avståndet justerat på den nedre bilden.
"Rotera" roterar varje balis 180° så att kablar och proppar kommer åt andra hållet, roteringsknappen i surveyor roterar gruppen och därför "körriktningen".
"Hjälp" visar bilden nedan!
BG Balishjälp.jpg
Måtten justeras automatiskt beroende på de val som görs.

Nedan visas tre exempel på länkade tavelgrupper:
BG Balisgrupper.jpg

Bilderna säger väl det mesta, men ett par kommentarer. Här syns några av de länkar som jag nämnde tidigare som är klickbara.
En Hastighetstavla kan vara enkel- eller dubbelriktad och det väljs i propertyrutan. A-balisen ger länkningen via namnet och B-balisen ger länkningen via inskrivet namn vid valet. All grundläggande information hämtas från de länkade tavlorna.

Jag vet inte om detta kommer att fungera eller om jag måste lösa dubbelriktade grupper på något annat vis, några olika lösningar finns redan.

Namngivning
Till skillnad mot signaler och växlar, som har tydliga benämningar och som också bestämmer funktionalitet och beteende så har inte tavlor eller baliser samma "offentliga" namngivning, dock så finns det bestämmelser hur de ska namnges i ritningar. Jag kommer i manualen att ge förslag på hur man kan namnge även dessa objekt för att få ett logiskt och enhetligt förfarande. Det viktigaste är dock att objekten får ett unikt namn.

Till sist några bilder som exempel på hur balisgruppernas status kan agera på en större station. Bilderna får tala för sig själva, bara några kommentarer om Stationens utformning.
Det är samma station (mod 85) som har visas här tidigare. Stationen är byggd för att testa olika typer av beteende, vilket innebär att vissa signaler borde placeras närmare växlarna för att maximera spårens längd, framförallt signal 31 och 62. Eventuellt kommer jag att bygga om detta senare och flytta vissa av testerna till mer lämpade stationer.
Stationen kommer också att utrustas med P- och A-bortflytning och andra finesser i ATC2, bl.a kan man tänka sig grupper för Signalhöjning (SH) efter de yttersta växlarna för att höja till Linjehastighet, man kan även tänka sig höjningsgrupper på nedersta spåret för att höja hastigheten direkt efter 40-växlarna (SH*) mot L44.

BG Baliskods exempel Tv 22-32-42.jpg

BG Baliskods exempel Tv 22-62-42.jpg

BG Baliskods exempel Tv 22-64-42.jpg

Fristående Balisgrupp
Jag vet inte om det finns något behov av detta men jag har passat på och gjort en fristående variant av balisgruppen, den har inget som helst ATC-beroende utan är bara ett visuellt spektakel.

BG Balisinfo fristående.jpg

Istället för att länka eller välja som tidigare visats, så väljer man gruppens funktion. Valen fungerar som ett hjälpmedel för ett korrekt utseende vid olika typer av funktionalitet. Det finns ingen kontroll på att regler eller annat åtföljs.
Justeringsmöjligheterna, hjälpen och knapparna är samma som tidigare redovisats. Vid varje balis så väljer man typ av balis enligt bestämda regler.
Varje vald balisgrupp ger en infotext nederst i bild som beskriver hur den är tänkt att användas.

Balisgrupper inbyggda i trackside signaler
Redan tidigt kring skapandet av Trackside signalerna så fanns funderingar på att lägga in baliserna som val i propertyrutan. Det finns egentligen bara ett par nackdelar med att göra så, dels så blir configen väldigt komplicerad (läs rörig) eftersom configen inte tillåter kommenteringsrader (idiotiskt). Det andra är att propertyrutan innehåller väldigt mycket information, vilket också kan bli rörigt.
Fördelarna är dock flera, bl.a behöver inte länkningen utföras mellan balisgruppen och signaler/tavlor (snabbare), färre objekt att placera ut (enklare), all information på samma ställe.

Ska signalerna ha inbyggda baliser så ska även tavlorna ha det! Det innebär att jag kommer att skriva om en del av den grundläggande koden för att få ett enhetligt system, vilket kommer att fördröja släppet av tavelpaketet.
Eftersom tavelpaketet kommer att vara fristående så kan det innebära att även baliserna i tavelpaketet kommer att kunna konfigureras via tavlorna oberoende av mitt övriga signalsystem eftersom det ändå kräver mitt scriptbibliotek för att fungera.
Skälet att ändå redovisa hur baliserna fungerar nu är att det i princip inte blir någon skillnad, bara färre objekt att placera ut.

mvh
Håkan

[blomsson]

I och med konverteringen av signalerna/signalsystemet till Trackside så blev det en naturlig konsekvens att införa även Baliser hos Signalerna och Tavlorna. Att få baliserna att visas är inget
problem men att överföra koden, från det som redan fungerade enligt bilderna i tidigare inlägg, blev mera jobb än väntat.
Nu har jag hållit på en del med att överföra, skriva om och utvidga hur Balisgruppen, Tavlor och Signaler fungerar och att det är utseendemässigt liknande mellan de olika objekten.
Mycket har förändrats dock är inte allt synligt, sedan är det ju så att ingen har ju testat någon del av systemet ännu och vet därför inte hur stor utvecklingen har blivit.

Jag tänker dela upp informationen om vad jag har gjort och hur det fungerar i (minst) tre inlägg.
Varje inlägg kommer att hantera ett av de tre grundobjekten: Balisgrupp, Signaler och Tavlor.

Jag tänkte börja denna trestegsraket på samma tema som i de två senaste inläggen: Balisgruppen!
Den stora skillnaden mellan att införa Baliser hos Signalerna och Tavlorna är att länkningen mellan Balisgruppen och objekten, som visas i det tidigare inlägget, inte behöver utföras,
därför blir det färre sökningar, färre objekt att arbeta med och en renare Balisgrupp.
Observera att Balisgruppen endast fungerar mot mina scriptade objekt.

Informationen som Balisgruppen genererar är samma och även propertyrutan ser i stort sett likadan ut som tidigare.
Däremot är valen som går att göra och hur Balisgruppen ska namnges lite annorlunda, även hur en del information hämtas kan skilja sig åt.

BG val.jpg
Så här ser valmöjligheterna ut just nu men jag vet att det kommer ett par specialare till i listan.

Många av valen(kanske alla) har kontroller på att de placeras på ett korrekt vis i förhållande till objekt runtomkring.
Dock finns det inte kontroll på att det är korrekt avstånd mellan grupperna eller att antalet balisgrupper (inklusive Signaler/Tavlor med ATC) överstiger maxantalet inom en viss sträcka,
dessa fel får Lokdatorn ta hand om!
Vissa balisgrupper har namnkrav, andra söker efter ett giltigt objekt inom ett visst avstånd.

Jag visar en bild på Rfsi - Repeterbalisgrupp, en väldigt vanlig typ och som också är lite speciell i Balisgruppen.

Rfsi.jpg
Som synes på bilden så är det några tydliga skillnader från Balisgruppen i förra inlägget. Den tredje och fjärde raden innehållande text är de som sticker ut mest, och jag tänker börja med rad fyra.
Det länkade objektet fås genom att en sökning genomförs under max 310meter och ska hitta en signal med ett korrekt namn.
En Rfsi ska namnges med ett "R" framför sifferdelen av signalens namn, som synes på bilden.
Om rätt signal hittas så räknas ett avstånd ut och även lutningen mellan objekten.
Balisinformationen skapas automatiskt och man kan välja P-balis (inte klart) och C-balis för lutning. A-balisen kan påverkas för att välja 10-/40-övervakning.

En varningens kommentar angående lutningsinformationen (som även finns hos Signaler/Tavlor), den är bara vägledande och måste alltid manuellt väljas.
Skälet till detta är att lutningar kan maskeras, t.ex om signal L4 står på 0 meters höjd och signal L6 står på 0 meters höjd så är lutningen 0‰,
om det finns en kraftig lutning mellan signalerna så kommer den inte att synas eftersom signalerna fortfarande står på samma höjd!

I den tredje raden så väljer man balisgrupp, tavlor och ställer in balisgruppens data.
De flesta balisgrupper är fasta och ställs då in med den knappen.
Rfsi är styrbar och får sin information av Signalens data, men kan uppdateras direkt med knappen.

Rfsi tavla.jpg
Tavlor som har ATC-beroende hittas normalt i Tavelpaketet, men Rfsi är en speciell liten sak, den behöver inte ha tavlor!
Man kan man välja typ av tavla och även justera den precis som de andra tavlorna.
Man kan välja gul eller blå tavla, balisdatan och giltiga val ställs in automatiskt.

Balistavla.jpg
Det andra tavelvalet är Balistavla, den finns även i Tavelpaketet, men jag bestämde mig för att lägga in den hos alla balisgrupper för att slippa placera ut en massa extra objekt.
Balistavlan placeras automatiskt beroende på antalet baliser, dock så kan man inte göra några justeringar utan tavlans utseende och placering väljs från en lista.

Det är inte säkert att alla val som går att göra behövs för att ATC-systemet ska fungera, ett sådant exempel är dubblering av balisgrupper.
Vid en hastighetssänkning med mer än 40km/h bör dubblering av OT-grupperna ske, detta har ju (kanske!) ingen betydelse i Trainz men för verklighetens skull så bör de placeras ut.
För att underlätta sådana situationer så har jag skapat en special grupp, som visas här nedan:

OTX error.jpg
Just den här bilden visar också en annan "finess" som jag har infört i stora delar av Signalsystemet, (fel)meddelande vid lämpliga tillfällen.
Här kan man utläsa att den förväntade OT-gruppen inte har hittats inom ett korrekt avstånd.
Hade gruppen hittats så hade informationen "kopierats" och ställts in automatiskt i dubbleringsgruppen.

Balisgruppen kommer att släppas samtidigt som Signalsystemet och inte i en fristående variant eftersom den är hårt knuten till "mina" objekt.
Vill man använda sig av Balisgruppens utseende kan den fristående varianten användas som redovisades i föregående tråd, när den snart släpps!

Signalerna och Tavlorna har väldigt många förändringar mot det som har redovisats tidigare, vilket paket jag kommer att berätta om i nästa steg är inte bestämt än...

mvh
Håkan

[blomsson]

Jag tror (utan att veta) att intresset av mitt tavelpaket är större än det övriga systemet, eftersom jag har "lovat" att det ska släppas fristående! Därför så tänkte jag i detta andra steg berätta om signaldelen av signalsystemet...

Som jag nämnde i det föregående inlägget så är det "stora" förändringar hos signal-och taveldelen av signalsystemet. Jag tycker själv att förändringarna enbart är till det bättre, dock är nog förändringarna och sättet att använda objekten större hos tavlorna än signalerna.

Många av de saker som jag har förändrat fanns det tankar om redan innan konverteringen till trackside påbörjades och det har blivit en naturlig process att göra hela förändringen samtidigt. Allt är inte klart ännu!

Om man vill jämföra med hur det såg ut tidigare så finns det lite bilder under post #12 och #19.

Jag har tidigare visat lite bilder och berättat om trackside konverteringen i tråden "HB Signalsystem - Vad tycker ni?" (där får ni gärna fråga saker om signalsystemet och ge önskemål osv) men tänkte ge lite basal information här också!
Den stora skillnaden mot det äldre systemet är att det, istället för en "osynlig master"(trackside) som kopplas ihop med en "scenery signal" via namn, endast är ett objekt som placeras ut.
Istället för att varje signaltyp är ett trackside objekt så är signalobjekten indelade i olika "identitets-kategorier" (kom jag på nu!).
Följande finns nu:

• HB S Stationssignaler
• HB S Försignaler och övriga signaler
• HB S Linje(block)signaler

"HB" indikerar objekt som är byggda och/eller scriptade av mig. Nästa bokstavskombination gör att liknande objekt sorteras efter varandra, och sist vad det är för objekt. Detta gör att objekten blir lätta att hitta (tycker jag själv i alla fall).

Linje(block)signalerna är inte påbörjade än, utan kommer att konverteras till trackside när Stationssignaler är färdigt. Jag kan dock nämna att den gruppen kommer att handha alla huvudsignaler som finns på linjer med eller utan linjeblock, därför parentesen i namnet, observera också att även Utfarts(block)signaler räknas som linjesignaler och går inte att välja hos Stationssignalerna.

Eftersom jag har valt att kategorisera signalerna så blir det också ett annat sätt att arbeta med objekten. Jag tänkte börja med att visa en bild på de val som finns.

1 Signalval.jpg
Hos "HB S Försignaler..." så är de sista valen inom parantes, det betyder att de kanske inte kommer att finnas, förutom "Brosignal".

Hos "HB S Stationssignaler" så kanske det är någon som ser att det även finns tavlor i listan! Det stämmer, eftersom S-tavla och "Dvsi-tavla" går att ställa rörelseväg mot och därför måste kunna lösa ut dessa, så får de ett signal-/tkl-beteende i Trainz. Tavlorna "Gräns för växling" har till viss del ett tkl-beteende eftersom de markerar en punkt där växling inte får förekomma utan tkl:s medgivande. Hur jag ska lösa detta det vet jag ej ännu, därför så finns de hos signalerna så länge, dock sist i listan...

Monteringsalternativen till Johans signaler är de som Johan har gjort, på bilden visas de som finns för Huvudljussignaler. De som jag har gjort är samma som finns i tavelpaketet.

Propertyrutan
När baliserna infördes hos trackside-signalerna och dess information skulle visas så började det bli väldigt trångt. En tanke som hade frodats ett tag fick ny näring och jag ställde mig frågan "Varför visa information om objekt som är passerat? Det är väl vad som ligger framför som är intressant?"
Så jag började skissa på ett annat utseende på propertyrutan!

2 Signalval PR.jpg
Så här ser den ut, jag tänker gå igenom en del i taget:

Den övre raden
Innehåller en knapp för val av signaltyper enligt föregående bild, och versions numret. Ett klick på frågetecknet visar informationen till höger, observera att informationen är från en annan bild!

Röda rutan
Justeringar för signalen och monteringsvalen, om sådan finns, styrs automatiskt.
Signalerna placeras med centrum 3m över rök (6.5m i brygga) och kan justeras lite uppåt. Vissa signaler får placeras lågt och kommer då att placeras under det fria rummet och närmare spåret, men kan inte placeras på en höjd däremellan. Tavlorna placeras enligt reglerna för dessa.
Avståndet till spårmitt är anpassat efter objekternas storlek, förutom vid ktl-montering där de är anpassade till de objekt som finns att tillgå, och kan inte justeras närmare en ett minimiavstånd.

Ljusgröna rutan
Visar Signalbild och information om varför signalbilden visas.
Även Tpl-signaturen visas och går att ändra (än så länge). Man kan inte välja att inte visa Märktavlan längre. Varför kunna välja bort ett objekt som måste finnas? Visningen av tavlan sköts automatsikt beroende på signaltyp och funktion mm.

Orangea rutan
Val av signalfunktion, ska eventuellt bytas till signalkategori! I och med uppdelningen så finns det bara två att välja mellan, Infartssignal och Mellansignal.

Mörkgröna rutan
Val om signalen ska ha ATC-beroende. Om man klickar på pilen så visas balisinformationen enligt den nedre bilden om ATC-beroende finns. Justeringar och val går att göra som beskrivet i föregående inlägg. Observera att även här ställs lutningen (C-balisen) in manuellt.

Eftersom baliserna, dess information och visning finns hos och sköts av signalen så är länkningen av externa balisgrupper ett minne blott.

Gula rutan
Visar information till och om nästa "intressanta" objekt. Kolumn två visar information om ytterligare ett objekt om behov finns.

Blåa rutan
Om signalen har extraval tillgängliga så redovisats de här, allt sköts automatiskt. Om medgivandedvärgsignal väljs så visas rutan nederst till höger, med justeringar och val, en medgivandetavla har inga val.
Ett nytt objekt går också att välja, steghållare! Den är initialt synlig men går att välja bort, den placeras automatiskt och går inte att justera annat än vid ktl-montering då man kan välja sida eller bakom.

Jag tycker i alla fall att det blev snyggare, renare och tydligare än innan!

När vi ändå håller på så kan vi ta Försignalerna och deras propertyrutor!

3 Försignaler PR.jpg
Är ju inga större skillnader hos propertyrutan än mot senaste bilden.
Men det finns en viktig skillnad, ATC-beroendet!
Hos försignalerna och skredförsignalerna väljs inte ATC-beroendet utan det ställs in från den signalen som hittas i söket.
En korrekt signal hittas genom att försignalen är rätt namngiven och medriktad.
I skrivande stund så tillåter jag följande konventioner. Om huvudljussignalen heter "C 24" så kan försignalen heta "C F24", C FSi24" eller "C Fsi24".
Försignalen ställer in Tpl-tavlan automatiskt om huvudljussignalen är en infartsignal, även avståndstavlan visas automatiskt från avståndet 1100 meter. Så inställningen av tilläggstavlor är nästan ett minne blott.

Skredvarningsanläggningen
I den här signalgruppen så kan man välja skredvarningssignaler.
Det finns två typer: skredvarningssignal(stopplykta) och en skredvarningsförsignal. Dessa objekt namnges på ett speciellt vis. De MÅSTE ha "Skred" följt av mellanslag först i namnet annars kommer de inte att fungera. Sedan ett unikt namn på skredområdet, mellanslag och ett namn/nummer på signalen.
Vad området eller signalerna heter finns det ingen direkt regel om, men för långt namn och det får inte rum på skylten. "Skred" är däremot viktigt och särskiljer signalerna mot Tpl-signaturerna på banan. Sökningen från skredvarningsförsignalerna sker på samma vis som hos försignalerna.

Skredvarningssignalerna söker också och letar efter en motriktad skredvarningssignal med ett korrekt namn. Om signalen hittar ett "skredobjekt" innan sin motriktade signal så kommer det att kunna påverka skredanläggningen och därmed signalerna. Hittas inget skredobjekt så kommer signalerna alltid att vara släckta som på bilden. ATC-beroendet ställs in hos signalen.
Skredobjektet skapade jag för att kunna testa funktionaliteten och tanken är att det ska bli ett objekt som andra kan skapa sina egna "skredfunktioner" med hjälp av!

Vi tar ett gäng med propertyrutor till bara för att jag kan!

4 Mera PR.jpg
De enda kommentarer jag behöver ge är väl att tavlornas signalbeteende inte är riktigt färdigt!

Jag tänkte visa en (i mitt tycke) väldigt bra finess med mitt signalpaket.
Du håller på och bygger och står i och när du testar så upptäcker du att signalerna inte visar korrekta signalbilder. Du öppnar propertyrutan och får se informationen i bilden till vänster:

5 Finess.jpg
I det gamla systemet(i stort samma som STL:s) så fick man byta ut scenery signalen, skriva in namnet igen, länka om och placera signalen på rätt plats igen!

I mitt system så väljer man bara en ny signal, giltiga val blir (oftast) kvar och sedan är de klart!
I bilden till höger är signalen bytt till en femskenare, reglerna säger att man även kunde ha valt en treskenare, men den är ju restriktivare och ger kör40 direkt!

ATC-informationen uppdateras automatiskt. Om signalen flyttas med propertyrutan öppen så kan man se det korrekta avståndet direkt!

Lite bilder att avsluta med
6 Bilder.jpg

Signalerna och fästena till dessa är JohanV:s alster övriga objekt knutna till signalerna och tavlorna är jag skyldig till.
Här kan man se steghållarna "in action" och lite olika placeringar.

Observera att varje signal endast är ett objekt, den gröna id-kuben!
Bild 2/3 på femskenaren, innehåller följande förutom signalen: baliser, 4st tavlor, tillhörande fästen och steghållare. Allt skapat automatiskt eller via val i propertyrutan. I det gamla systemet, om man förutsätter att märktavlan hör till signalen, så skulle man behöva placera ut sex objekt plus en osynlig master och justera in det mesta manuellt!

Nu tog utrymmet slut, har säkert glömt något...

mvh
Håkan

[Pursche]

Otroligt vilket jobb du gjort. Det finns en sol utanför dörren som har lyst ett tag om du inte visste det.
Jag skall testa när den riktiga svenska sommaren kommer.

[blomsson]

Idag är det exakt två år sedan jag skapade den här tråden och skrev mitt första inlägg om mitt signalsystem!
Därför passar det väl bra att skriva den första delen av del tre av trestegsraketen!
Ja ni läste rätt, första delen!
Skälet till varför jag delar upp denna del i flera underavdelningar har två huvudskäl, dels så kommer det jag ska skriva antagligen inte få rum i ett inlägg!
Eftersom vissa delar av tavelsystemet har genomgått stora förändringar, så kan jag lika gärna dela upp informationen för tydlighetens skull.

Första gången jag nämner att jag håller på med ett eget tavelsystem, med STL:s grejor, är i post #20 skrivet 170207. I och med att .FBX fann sin väg in i Trainz så fick även jag möjlighet att
skapa egna objekt, och då föddes idén (och många andra ideér) att göra ett helt eget tavelsystem.
I min byggtråd post #9 i början på augusti och sedan i denna tråd post #28 den 20/9 berättar jag om hur tavelpaketet är tänkt att fungera.

I denna första del så blir det lite basal information och lite bilder, dock är det så att varken utseendemässigt eller i propertyrutan är det några jätteförändringar mot tidigare information.
De stora förändringarna ligger hos ett fåtal tavlor.

En stor förändring är ju också att baliserna numera finns och skapas automatiskt även hos tavlorna, vilket innebär att länkning av balisgrupper mot tavlorna är ett minne blott.

Namngivning
Till skillnad mot signaler och växlar så har tavlorna inte något krav att heta något speciellt. Det finns regler för hur de ska namnges (i vilket fall en del av tavlorna) på ritningar.
Även fast tavlorna, med några få undantag, inte behöver namnges i mitt system så finns det en stor vinst med att vissa ges ett unikt namn, varför? Kommer att bli tydligt senare...

Mycket av det som jag visade i signalinlägget är hämtat från hur tavlorna var utformade, eftersom de redan var trackside-objekt och det lockar mig att göra ett enhetligt utseende och beteende.

Det kommer säkert att bli en del upprepningar från tidigare inlägg, men det kanske inte gör så mycket!
I skrivande stund så innehåller tavelpaketet följande tavlor:

• Hastighetstavla
• Orienteringstavla(Inkl. Förvarningstavla)
• Försignalbaliser(Fiktiv försignal)
• Systemgränstavla (Ingen koppling till signalsystemet)
• Rörelsevägstavlor (Ingen koppling till signalsystemet, som redovisas i signalinlägget ovan)
• Balistavla (Ingen koppling till signalsystemet)
• U-tavlor (Ev. koppling till Tkl-systemet)
• Ploglyfttavla (Ingen koppling till signalsystemet)
• Ringsträckeskyltar (Ingen koppling till signalsystemet)
  
• Tillhörande textur-grupper

Jag funderar även på att lägga in "Tuttavla" och en kategori "Övriga tavlor" i tavelpaketet...

I detta inlägg ska jag redovisa Rörelsevägstavlor och Försignalbaliser.
Jag tänker bara gå igenom det som är skillnader mot hur signalerna fungerar och börjar med att visa en bild:

1 DvsiT.jpg
Som synes så känns det mesta igen från tidigare.

I justeringsrutan finns möjlighet att välja tavelavstånd mellan tilläggstavlorna istället för rotering (tavlorna går inte att rotera i verkligheten).
Justeringen i höjdled är något friare, tavlor som kan placeras både högt och lågt kan även placeras valfritt mellan min- och maxhöjd.
Avståndet till spårmitt justeras automatiskt så att det fria rummet uppnås.
Även hos tavlorna finns det ett minimiavstånd för varje tavla till spårmitt förutom för placering på Ktl-stolpe där de objekten bestämmer min- och maxavståndet.

Alla tavlor kommer att som minst ha information via frågetecknet, vissa tavlor, som synes här kan ha direktinformation i propertyrutan, andra tavlor kan visa extra information via knappar.
Allt för att assistera byggaren i sitt uppdrag!

De här tavlorna har heller inga baliser knutna till sig, även fast S-tavlan kan ha det, jag tycker inte att det är värt att lägga in det
eftersom ATC-informationen bara kommer att fungera mot mitt system och då måste ändå tavlorna från "HB S Stationssignaler" användas.

Tavla Försignalbaliser
När hastigheten höjdes på befintliga banor och försignalavståndet från den fristående försignalen inte räckte till så skapades den här tavlan, istället för att flytta den befintliga försignalen.
Den finns endast på banor med ATC.

Den här tavlan är de facto en fristående försignal! Då kanske vän av ordning undrar, varför finns inte den hos signalerna?
Det beror på att den inte visar någon signalbild, all signalinformation ges via baliser, och att den inte har något Tkl-beteende.
Detta innebär också att den slutgiltiga funktionaliteten hos tavlan inte kommer att finnas förrän ATC och eventuell hastighetsstyrning är klar.

Så här ser propertyrutan ut när tavlan är nyutplacerad:
2 FFsi PR först.jpg
Eftersom tavlan endast förekommer på banor med ATC så visas alltid balisinformationen och tillhörande baliser.
Tavlan måste också namnges på ett korrekt vis, om huvudljussignalen heter "C 26" så kan tavlan heta "C FF26", C FFSi26" eller "C FFsi26". Då kan det se ut som nedan:

3 FFsi PR namn.jpg
Tavlan kommer att uppdatera balisinformationen i sinom tid men det är alltid lämpligt att använda sig av "Uppdatera balisgruppen" för att se så att man inte har gjort något misstag,
eftersom den kollar så att allt är korrekt och om så icke är fallet ges ett felmeddelande.

Eftersom balisgruppen är styrbar så kommer balisinformationen att uppdateras vid lämpliga tillfällen, och alltid ge ett korrekt värde, även när propertyrutan är öppen!

Ett problem med tavlan är att funktionerna som beskrivs endast fungerar mot mina signalobjekt. Det normala beteendet vid en felaktigt konfigurerad tavla eller signal är att den inte kommer
att fungera och att det på något vis syns på objektet.
Skälet till att jag vill göra så är att det dels ska vara tydligt att något inte är korrekt och också att objekten inte ska kunna missbrukas och placeras på ett felaktigt vis.
Om tavlan inte konfigureras rätt kommer balisgruppen visa -/00 (v. Stopp) och visa 2st baliser!

Tavlan kan också användas för att ge motsvarande information vid ett skredvarningsområde. Så här ser respektive skredvarningsobjekts namngivning ut:

• Skredobjekt - "Skred Fara"
• Skredvarningsstopplykta - "Skred Fara I"
• Skredvarningsförsignal - "Skred FFara I" (FSiFara, FsiFara)
• Försignalbaliser - "Skred FFFara I" (FFSiFara, FFsiFara)

Detta är ett exempel!
"Skred " måste finnas, "Fara" är skredområdets namn och kan vara vad som helst, "I" är namn/nummer på skredsignalen som Fsi/FFsi pekar emot och kan vara vad som helst!
Namnen inom parantes är alternativa namngivningar.

Felmeddelanden visas om felaktiga objekt hittas eller objekt saknas, vilket även gäller signalerna som kanske inte fick rum senast...

4 FFsi PR skred.jpg
Eftersom målpunkten saknar baliser så borde FFsi antingen visa "vänta Stopp" eller inte synas alls, ska fixas!
5 FFsi bild skred.jpg
Närmast i bild syns tavlan konfigurerad som "Skred-FFsi" med den nya ID-symbolen för detta objekt. Ovan syns en felkonfigurerad tavla som det är gjort nu, men ska ändras!

De två nästa inläggen kommer att behandla Hastighetstavlan och Orienteringstavlan, hoppas det räcker med ett inlägg per objekt...

mvh
Håkan

[RobertE]

Underbart! Det ordet kanske inte räcker.