Ångloksprojekt

[benkegbg]

Hej!
Tittade in här och är häpen över vad man kan göra (programmera) och skapa för Trainz. Följer på SVT Play en dokumentär om "Det svenska spelundret" som handlar just om att svenska "datanördar" ligger bakom de bästa och främsta dataspelen idag.
Kanske TrainzSimulator kommer att bli "svenskt" i framtiden med så duktiga och skickliga programmerare som finns på det här forumet
Bra jobbat, fortsätt med det.
Hälsningar

[rely]

Detta projekt tar tågsimulering i Trainz till en ny nivå av realism!

[korvtiger]

Tack så mycket för beröm!

-----

Normalspårig tender stämmer
Men vad det är för speciellt med denna tender var det ingen som kläckte. Den som tittar riktigt noga ser att det sitter vanliga buffertar i båda ändarna på tendern. Och för den som har bra minne (eller som har bläddrat tillbaka ett par sidor i denna tråden ) så minns ni kanske att de Sa-lok som gick på Bohusbanan mellan Göteborg och Strömstad gick med ombyggda f.d. Kd-tendrar under 1930-talet. Sa 1277 som jag bygger är ett av de loken och det är just en sådan ombyggd Kd-tender som jag håller på med. Jag har utgått från en ritning på en vanlig Kd-tender och sedan byggt om den enligt vad jag kunnat se på de få och ganska dåliga bilder jag haft till godo. Bakskärmen är borttagen, ramen är avkapad med någon decimeter och en främre buffertplåt med koppel har satts dit.
Två bilder från Järnvägsmuseets samling på Sa-lok med Kd-tender på Bohusbanan:
https://digitaltmuseum.se/0210181424...-angar-ut-fran
https://digitaltmuseum.se/0210181424...-angar-ut-fran


SJ Kd tender 684 under texturering i Quixel Mixer

-----

Tanigardi:
Jag använder faktiskt m.glass för eldsflammorna. Tror jag testade med m.pbrmetalmasked, men vill minnas att de inte ville Z-sortera sig korrekt (sorteras i djupled, för de bakre flammorna renderades framför de främre).
Är inte helt med på vad du menar, men försöker mig på en förklaring:
En mesh i mesh-tablen innehåller bara en animerad flamma, sedan har jag totalt 8 flammor i mesh tablen. På dessa 8 mesher i mesh-tablen kan jag byta både animation (för att göra mer eller mindre höga flammor) och texture med hjälpa av scriptet. Men det är alltid bara 8 mesher som alla refererar till samma .trainzmesh-fil. En flamma ser ut såhär:

Sedan är den animerad så det egentligen är 8 planes, en med varje bild i "texture-animationen" och med lika många emptys, en per plane.
Man skulle säkert kunna ha flera flammor i samma mesh, vilket var hur jag gjorde i mina första försök. Men jag hade en del problem med det, så jag övergick till att försöka med bara en flamma per mesh och bytte aldrig tillbaka när jag fick det att fungera.

Så jag använder en .trainzmesh fil med tre stycken .kin-filer, en för varje höjd på flammorna. Detta gör man helt enkelt genom att exportera en .fbx med animation, ändra höjden på flammorna, exportera nästa .fbx med animation med ett annat namn, ändra höjd och slutligen exportera med ett tredje namn. Då får man tre .fbx:er som man måste konvertera till tre separata namn till .trainsmesh + kin i CM. SJälva mesherna (.trainzmesh) kommer vara identiska eftersom det bara var animationen man ändrade på, så därefter kan man kasta bort två av .trainzmesherna och använda den tillsammans med alla de olika animationerna.

I mesh-tablen ser ut såhär:

  fire0
  {
    mesh                                "meshes/fire.trainzmesh"
    att                                 "a.fire0"
    auto-create                         1
    
    effects
    {
      anim_0_large
      {
        kind                            "animation"
        anim                            "meshes/fire_large_scene.kin"
        looped                          1
        speed                           9
        animation-starts-active         1
        animation-has-random-start-position 1
      }
      
      anim_0_medium
      {
        kind                            "animation"
        anim                            "meshes/fire_medium_scene.kin"
        looped                          1
        speed                           8
        animation-starts-active         1
        animation-has-random-start-position 1
      }
      
      anim_0_small
      {
        kind                            "animation"
        anim                            "meshes/fire_small_scene.kin"
        looped                          1
        speed                           8
        animation-starts-active         1
        animation-has-random-start-position 1
      }
      
      fire0_albedo
      {
        kind                            "texture-replacement"
        texture                         "fire_albedo.texture"
      }
    }
  }

  fire1 {...}
  fire2 {...}
osv...

Så här har jag exporterat fire_large_scene.fbx, fire_medium_scene.fbx och fire_small_scene.fbx och sedan bytt namn på en av .trainzmesh till fire.trainzmesh, medan jag behållt namnen på .kin-filerna. Genom att ha animation-has-random-start-position kommer animationerna på de olika mesherna att starta på olika ställen. Dessutom kan man justera speed för att få mer variation.

Att byta mellan animationerna gör jag med scriptet.

Ska packa ihop texturer och skicka till dig imorgon eller så, så kan du kika på dem/använda dem själv.

[rely]

Åh, intressant med tendern! Undrar hur man i praktiken förde vatten från tendern till loket, Sa hade väl ingen ejektor? Fast på 30-talet hade man väl tillgång till hyfsade lösa pumpar. Eller satte man kanske en koppling med anslutning för slang på rören från vattenförrådet bak till sidotankarna?

Något som slår mig av bilden från digitalmuseum är det lätt överfyllda kolförrådet. Jag undrar vad en lokmästare hade sagt om det, hälften av det som är över luckan lär väl trilla ner och hamna på marken.

[tanigardi]

Otroligt snyggt texturerad tender . Tyvärr är Bohusbanan och dess ånglok en vit fläck på kartan för mig, men lite lustigt att man använt en tender till ett tanklok.
Är lite nyfiken på hur många material/texturer du använt för loket,tendern och interiören och storlek på texturerna och hur du tänker vad gäller frame rate vs. utseende. När jag kollat på GDennish PB15 så verkar han ha använt många stora texturer, vilket ju definitivt skulle göra att modellen skulle se väldig fin ut i Trainz, men samtidigt väl skulle påverka "frame raten" negativt.

Tack för utförlig förklaring av flammorna, nu tror jag att jag (trögskallen) fattat hur det fungerar. Det som fortfarande jag har lite funderingar om är, om attachmentsen. Varje "flame0, 1 etc till 8 har ju sin egen attachement, men sen funderar jag på det där med att sätta ut 10 st. flame-mesh i fyrboxen

[korvtiger]

Insåg att jag råkat kopiera in samma länk två gånger i förra posten. Den andra bilden jag tänkt visa var denna, från Dingle, där man knappt ser tendern:
https://digitaltmuseum.se/021018037271/dingle-station
Notera ytterligare en spännande detalj, att första vagnen efter tendern är en Hs-vagn, alltså en kylvagn, där man expressfraktade fisk.

Rely:
Precis som du är inne på så kopplade man ihop lokets tankar med tenderns, vilket ger samma resultat som med ett tenderlok. Sa-loken har två stora balansrör under hytten, på var sida om loket. Dessa förbinder baktanken med den sidans sidotank. När man anordnade med dessa Kd-tendrar så satte man ventiler baktill på dessa balansrör. Sedan var det bara att koppla ihop med en slang, precis som på vanliga tenderlok. Så jag antar att vattennivån i tendern och i lokets tankar blev synkroniserat med detta.

En närbild på arrangemanget på Sa 1277 i modern tid finns här:
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=26776
Jag tror att det är den vänstra av dessa som kopplades till tendern. Den andra är nog en ursprunglig tappventil när man ska tömma det sista ur tankarna. Måste ha varit ett blött göra att koppla på tendern om loket hade vatten i tankarna, för det ser inte ut att sitta någon ventil där, så vattnet lär ha forsat ut tills man skruvat dit slangen. Men jag antar att det satt någon slags lös ventil där förr i tiden.

Den enda hyfsat detaljerade bild från tiden det begav sig finns här:
http://i120.photobucket.com/albums/o...ad19350809.jpg
Det råkar också vara Sa 1277 på vändskivan i Strömstad den 9:e augusti 1935. Här ser man vattenslangen ganska tydligt.

Intressant nog så verkar det väldigt vanligt att (åtminstone på Sa-loken) lasta mer kol än att man kan stänga luckorna. Det finns mängder med bilder på det. Vissa individer fick en extra uppbyggnad av trä i höjd med hyttens tak. Det var väl på maskinsektioner där lokmästaren tröttnat på svinnet

----

Tanigardi:

Det är inte en särskilt känt och inte så vanligt. Jag känner inte till något annat sådant arrangemang på normalspår, men det har funnits på flera smalspåriga linjer. NVHJ och SÖJ hade tanklok med extra vattentender. Vad jag vet levererades loken med detta och hade det hela sin aktiva tid. Ibland dessa SÖJ 6 som ju är nära släkting till BLJ 6 som du bygger på.

SÖJ 6 när den var uppställd i Borgholm på 60-talet, notera slangkopplingarna både på tender och lok!:
https://digitaltmuseum.se/0210180516.../media?slide=0
https://digitaltmuseum.se/0210180516.../media?slide=0
Här verkar det dock sitta någon slags ångdriven pump precis nedanför ångdomen som pumpar in vatten i sidotankarna.
Vad jag förstår det som ska denna vattentender vara bevarad i Västervik idag tillsammans med loket.

Och en bild på SÖJ 2 där man ser slangkopplingen. Även här verkar det vara en pump:
https://digitaltmuseum.se/0210180937...olands-jarnvag

----


I nuläget har jag följande texturer:
Sa interiör: 2048x2048 för de stora delarna i hytten, 2048x2048 för alla armaturer, 2048x2048 för exteriöra modellen av loket, 1024*128 för flammorna (i två varianter, men man använder bara en åt gången), 1024x1024 för eldstaden, 256x256 för glödeffekten i eldstadhålet, 256x256 för glas och vatten
Sa lok: 2048x2048 för loket, 1024x1024 för luftpumpen och 512x512 (med parallax) för kol, 256x256 för vatten och glas samt i nuläget de båda interiör-texturerna i 2048x2048, men dessa ska jag nog skala ned till 1024x1024 sedan.
Sa drivhjul: 1024x1024
Sa löphjul: 1024x1024

Kd tender: 2048x2048 för tendern, 256x256 för vatten och glas
Kd tender hjul: 1024x1024 (samma textur som till lokets löphjul)

Har 8 attachments i interiörens mesh som bestämmer var flamm-animationen skall placeras ut. Skickar mail med detaljer.

[rely]

Ursprungligen postat av korvtiger

Här verkar det dock sitta någon slags ångdriven pump precis nedanför ångdomen som pumpar in vatten i sidotankarna.
Vad jag förstår det som ska denna vattentender vara bevarad i Västervik idag tillsammans med loket.

Och en bild på SÖJ 2 där man ser slangkopplingen. Även här verkar det vara en pump:

Det som syns på SÖJ 6 är en ejektor (även kallad strålpump, alltså inga rörliga munstycken) som bygger på ungefär samma princip som de tidigaste injektorerna för lågtryckspannor.
SJ hade nog inte det som standard på sina större linjelok, men förekom säkert på mindre lok för bibanor.
Lok utrustade med ejektor var desto vanligare på enskilda järnvägar, en del banor hade ju inte ens några vattenkastare utan bara brunnar med en slang som låg vid sidan av. Fram till nyligen användes ejektor för vattentagning på Ohsabanan. https://www.youtube.com/watch?v=R1je-g7uUL4 (spola till ungefär 2:15).

På denna bild tagen vid förlängningen av NAEJ kan man se en slang lagd på loket NAEJ 3, Axel E Lindvall. https://digitaltmuseum.se/0210184622.../media?slide=0
Och här en bild på Stafsjö Järnvägs lok 2 Virå (världens vackraste lok om någon frågar mig ) så kan man se ejektorn med anslutning för slang, går ett rör även till andra sidan, under pannan. Ejektorn drivs sedan med en anslutning vid sotaren i detta fall.
https://digitaltmuseum.se/0210180411.../media?slide=0

Slutligen en bild på en lös ejektor som vi gjorde lite lätt service på när vi renoverade delar av JGJ 9. http://museijarnvagenimariefred.se/w...105_145951.jpg (Hoppas länken funkar)

[korvtiger]

Okey! Tack för bilderna och informationen!

Har aldrig riktigt fattat vad som skiljer en injektor från en ejektor. Är det användningsområdet, att en injektor suger upp vatten ur en tank och matar in det i pannan den tog ångan ifrån, medan en ejektor bara är en ångdriven pump som suger upp vatten och får det att rinna ut någonstans, typ i vattentankarna (men inte in i något som är under tryck, så som pannan)? Eller är det konstruktionen? För rent tekniskt skulle man väl kunna koppla vattenröret till en Gresham-injektor från en tankvagn likt med ejektorn på filmen du länkar, eller till och med från en sjö/vattendrag. Skillnaden blir ju att man matar pannan direkt istället för att fylla på vattentankarna, så man löser ju inte problemet om man tuffat slut på vatten i tankarna.

Tyvärr fungerade inte sista bilden, den är antagligen på föreningens interna hemsida.