T:ANE Byggforum

[lan]

Det är säkert Coronorna som ställer till det, skall se över detta vid tillfälle:

Gamla F1200 gick "galant" in i TANE, jag tror vi är på rätt väg nu

[RobertE]

Underbart! Jag gillar verkligen 891mm spåret.
Det är roligt att se F-loket rulla i Tane.

[lan]

http://www.e-buzz.se/forum/showpost....81&postcount=7

Här berättar jag hur man fixar coronorna !

[lan]

... att sy ytterkläder för olika modesäsonger till mina PT-spår och beslöt att göra dom i 3.3 så att även alla "ärkekonservativa" kan få glädje av dom

Det är enkla scenery-splines som får justeras in med vertexhöjden (se bilder).

De speglar Banverkets 3 gissel, ogräs på sommaren, hala löv på hösten och snö på vintern.

De är gjorda till mina PT-track men passar även till övrigt:

[lan]

... börjar ta form, en del justeringar återstår. Var tvungen att tvinga in LBJs Ljusne-Voxna-dressin i testsyfte: Det mesta med PT fungerar men det finns saker som säker löser sig när N3V får tid (Patch ####).

[korvtiger]

Ursprungligen postat av lan

... Det mesta med PT fungerar men det finns saker som säker löser sig när N3V får tid (Patch ####).

Du får väl göra en hotfix till dina spår när N3V lagt till alla funktioner till PT!

Det ser tjusigt ut! Men de här coronorna, fixade inte jag till alla dem med ett python-script?

[lan]

Ursprungligen postat av korvtiger

Du får väl göra en hotfix till dina spår när N3V lagt till alla funktioner till PT!

Det ser tjusigt ut! Men de här coronorna, fixade inte jag till alla dem med ett python-script?

DU hade nog planer på det men det rann nog ut i ballasten !

Jo det finns en del kvar för NV3-teamet att fixa på PT, och jag har lite finjust kvar också!

[lan]

Växelomläggarna för normalspår ser ut som Gulliver i Lilleputteland på smalspår så jag gjorde en vinklad variant för smalspår som dessutom har name-effect så att man kan döpa den till ett tvåsiffrigt nummer. Smalspårsbanor hade ofta få växlar per station så ensiffriga nummer var det vanliga.

Tracksidetaggen är satt till 1.5 för att passa till 600 mm, men om man ökar den till 1.8 bör det passa till 891 mm ?

Sliprarnas överkant ligger mitt emellan 600 och 891 sliprarnas:

[lan]

PEV-softs sway fungerar inte i TANE och behövs inte längre för det finns 4 nya taggar att lägga in i roten i config för rullande mtrl. Jag beskriver dom nedan:

suspension-stiffness #.## (0 är helslapp och 1 är helstel fjädring)
suspension-damping #.## (graden av stötdämpning, 0 helmjuk - 1 superhård)
suspension-pitch-limit ## (max. svängningsvinkel i längdled i grader) - 10 är rätt mycket
suspension-roll-limit ## (max. svängningsvinkel i breddled i grader) - 10 är rätt mycket

Sedan i spårets properyruta kan man ställa graden av spårläget som påverkar hur suspensiontaggarna påverkar gången.

1% (terrible) är uruselt spårläge (maxsvängningar hos lok och vagnar),
100 % (perfect) är perfekt spårläge = inga svängningar alls.

Rekomenderas varmt, speciellt för 600 mm

EDIT:
För 600 mm materiel kan jag rekommendera värdena 0.1 , 0.1 , 10 , 10 för suspensiontaggarna och spårläget till 20% (bad)

cabinsway-taggen kan tas bort på lok för de övriga inställningarna syns nu även inifrån hytten !

Jag kommer att ladda upp LBJ Petter och Lotta så kan ni testa dessa nyheter själva i TANE. De kommer att ha samma kuid och build 3.3 men man lär få fel för suspensiontaggarna i TS2010 !

[lan]

... är ju LBJ Pumpdressin. Jag har TANE-iserat den och hytten är nada men har taggen outside-visible-from-cabin (som ju lär vara craschsäker). Ett antal camerapositioner gör att man kan Å-la sig runt och åka med.

[lan]

på det i post:

http://www.e-buzz.se/forum/showpost....&postcount=129

sagda:

Den kommer att ligga kvar ca 1 vecka sen måste jag rensa min Dropbox från gammalt dynt - nya tider stundar!

Videon:

https://www.dropbox.com/s/11l6womc5g...ct1_1.mp4?dl=0

[lan]

... vore ju kul om man kunde få in som attached-spline i PT, men jag är rädd att den då måste vara definierad i skriptet som styr systemet i PT.
Men den går ju att göra som trackside spline, loddad så att den följer spåret även i kurvor. Frågan är vilket avstånd det skall vara mellan skarvarna.
Korvtiger föreslår 10m räler som ju var den längd man hade när rallare byggde våra järnvägar - 4 st kunde hantera en över 300 kg tung räl.

Skarvjärnet ni ser på bilden är för 1435 mm 32,7 kg/m.

[Bengan]

Hade för mig, att det var 12 meter. Men korven brukar ha koll på sånt, så jag säger inte emot.

[korvtiger]

Det är nog något som kommer att implementeras i PT framöver kan man tänka, splines blir nog lite träliga att ha att göra med.
Men skarvjärnen var ofta av L-profil, det var endast spårmodeller med låg vikt och av äldre modell som hade platta skarvjärn. Man började använda L-järnen när banornas belastning blev tyngre, så jag tror att du ska använda platta skarvjärn enbart på 15kg/m 600mm spåret.
Såhär ser de ut:
http://www.gotlandstaget.se/bild/2014/140221_10.jpg
Ritningar finns här, det är framförallt de nedtill på sista sidan som gäller:
www.gmjs.se/standard/JB01-01.pdf

Har läst lite i Banläran och har kommit fram till att framförallt följande rälsvikter användes i SJs huvudspår år 1914:
40.5kg/m (md 1896, rälslängd: 10m, 12m eller 15m) standard för huvudlinjer söder om Storvik, samt Malmbanan. 2578km av SJs huvudspårslängd hade denna modell år 1914. (51.7% av total huvudspårslängd)
34.0kg/m (md 1899, rälslängd: 10m) standard för bandelar norr om Storvik. 1325.1km av SJs huvudspår 1914 hade denna modell. (26.5% av total huvudspårslängd)
27.5kg/m (md 1878, rälslängd: 7.315m eller 10m) vanlig på bandelar i norr med mindre trafik, 14.24% av SJs huvudspårslängd 1914 bestod av denna modell.
(Total huvudspårslängd 1914: 4991km)

Fram till 1930 är det fortfarande dessa rälsvikter som majoriteten av SJs huvudspår består av, även om det dykt upp ett fåtal nya modeller.

På sidospår så var det nog en väldigt blandning på spårmodeller. Där lade man säkert gamla huvudspårsräler som blivit för klena, men som fortfarande inte hade blivit för slitna.

Bengan: Inget fel på ditt minne, 12 meter var en ganska vanlig längd också, liksom 15 meter. Det berodde nog på var man skulle lägga rälsen vilken längd man använde. Se ovan för vilka längder som var standard för tre av de vanligaste rälsmodellerna.

[lan]

Tack Korvtiger, insatt som vanligt! En sak är jag dock skeptisk till - rälsskarvar placerades aldrig mitt emot varandra! Det har min morfar (som var rallare i sin ungdom från 1880 till ca 1910) berättat för mig i min ungdom på 1950-talet. Bilden från Gotland är ju rätt modern. Min morfar var visserligen väldigt gammal och jag väldigt ung, men redan då tågdåre som tålmodigt lyssnade.

Det spelar ingen större roll för att få skarvarna att hamna mitt emellan två sliprar är ändå hopplöst med PT där slipersavståndet varierar en del.

Jag har snickrat lite på skarvjärnen idag och infört en "movetarget" som jag och Svenolov införde när vi jobbade med signalerna. Den syns bara i Surveyor.
Skarvjärnen är trackside och man jobbar i wireframe mode går utsättningen snabbt och problemfritt. Spårradier på 2m klaras av. tre bilder: