Nynäsbanan i Trainz

[Nils Blid]

Drevviken, en anonym liten station i ständig förändringens tid. Byggdes från början med endast ett spår. Mellan 1909 – 1938 kunde man sommartid byta till båt till Vendelsö. Då var Drevviken ocksä en poststation.

1918 anlades ett stickspår och 1952 ett mötesspår och stickspår. Stationen hade en s k plåtstins. – anmärkningsvärt eftersom stationen var bemannad. 1970 revs stationshuset och i juni 1973 försvann stationen, d v s lades ner. Men fortfarande blåser förändringens vind; nu planeras en ny station för pendeltågstrafiken.

Stationen är byggd efter bilden här under. Plåtstinsen i perrongens framkant, den mänskliga stinsen arrangerar tågmöte och till vänster ställverket med dess linor. Samtidigt pågår anläggningsarbeten. En del av perrongen har rivits för att ge plats för en s k kabelkanal, förmodligen för signalledningar.

Nästa uppehåll hållplatsen Skogås, därefter Trångsund där Torpel bodde.

Nisse

[lan]

... det blir en pärla när den blir klar

[Nils Blid]

Dags för tågstopp i Trångsund, Torpals hemmastation.

Två dagar innan Torpal avled skickade han över ett koppel bilder av stationen. Två av dem har jag efter bästa förmåga bearbetat. Det fick bli lite kompromisser här och var.

Trångsunds station skiljer sig markant från Nynäsbanans övriga. Dessa hade tvåvingade semaforer före infartsväxlarna. Trångsund däremot var enligt 1919 års spårplan utrustad med en T-semafor framför stationshuset.

Spårplanen är svårtydbar; dels på grund av kvaliteten, dels linor som går kors och tvärs. Jag tog hjälp av Korvtiger och han förklarade och jag översatte tolkningen i sista bilden:

Trångsund var utrustad med två tågspår varav spår 1 närmast stationen var utrustat med spårspärrar i vardera ände. Spärrarna kunde låsas fast i lagt läge.. Var spårspärrarna öppna och växeln omlagt till spår 1 (sidotågspåret) visade semaforen kör med vingen närmast stationshuset. Lade man om infartsväxeln visade samma vinge kör för spår 1. I lokförarens tidtabellbok kunde denne se om kör betydde enbart för tåghuvudspår 2 eller för sidotågvägen.

T-semaforens andra vinge är till för den mötande trafiken.

I femte bilden syns ställlverket (i Trainz döpt till Vevaapparat) mellan skärningen och spår 2. Därifrån fick linor gå under spåren till semaforen i en kabelkanal med öppningsbara luckor. Från semaforen gick linorna vidare till en liten låda utrustad med kontrollås. Sedan fortsatte linorna under spåren igen till skärning där de delade på sig mot respektive infarts försignal. Även växlarna och spårspärrarna var utrustade mot kontrollås – alltså ett lås som låste fast det lagda läget. Detta kunde man göra med hjälp av en liten spak vid ställverkets ena sida.

Nu lämnar jag Torpals hemmastation och fortsätter till den anonyma hållplatsen Forsen.

Nisse

[lan]

En riktigt värdig hyllning till Torpal. Jag är glad att jag byggde dessa.

Ett underbart landskapsbygge du presterar - Nisse

Önskar att jag hade den förmågan - men jag kan ju bidra med det jag kan

[Nils Blid]

Vi närmar oss Älvsjö och passerar här Forsens hållplats högt uppe på en bank. Än så länge har jag inte upptäckt passande trappor. Det blir att sätta sig på rumpan och rutscha nedåt.

Den här sträckan mellan Trångsund och Södertörns Villastad (Farsta Strand) är kort. Därför passar den bra för att testa Lans nya svenska träd. Detta innebär också ett drastiskt byte – i den här sträckan går jag från massor av polygon (Pofigs träd) till ett minimum (LAns svenska träd).

Jag har än så länge inte sett en test med kommentarer av Lans träd. Här finns chansen. Själv är jag tveksam att gå in i en befintlig bana och byta skog. Kontrasten blir nog lite för stor.

I sista bilden möts Pofig och Lan.

Niss

[lan]

Härligt att se hur du provar dig fram Nisse. Nynäsbanan blir nog årets bana (nästa år kanske)

[Nils Blid]

Södertörns Villastad, 47,9 kilometer från Nynäshamn, 7,1 till Älvsjö. DEM-kartans höjd väldigt bra; verklighetens 36 m ö h blev 37,45. Däremot hamnade spåret snett. Statioshuset borda ha hamnet 285 meter bakåt i banan.

Stationens blev en knepig sak. Tilll mitt förfogande hade jag två spårplaner; dels en från 1919, dels en från 1977. Båda redovisade två tågspår och inget annat. Men jag hade också bilder – och dom visade fyra spår.

Efter ett samtal med min SNJ-sakkunnige bakade jag ihop spårplaner och bilder till en möjlig accaptabel lösning. Godsmagasinets placering kan synas som märklig. När stationen byggdes ut i samband med ytong- och oljeleveranser, hamnade godsmagasinet i bangårdens ena ände.

Inte fullt en kilometer norrut uppördes 1960 Farsta hållplats på en hög bank. Plattformen var dock kort. Passagerare i sista vagnarna fick hoppa ner på spåret och sedan kravla sig uupp på perrongen.

Att bygga Farsta hpl inte det lättaste. Trappan bestr av fem stycken Stone Steps som vantrivs med varandra. Staketet förändrar sig i höjd- och sidolägena beroende på från vilken vinkel man ser hållplatsen.

Gångtunneln känner kanske någon igen som Lans nya Vägtunnel, som alltså fungerar bra som järnvägstunnel. Innan tunneln kom till fick eleverna i skolan bredvid järnvägen ta sig över banan för att komma till idrottsanläggningarna på andra sidan.

Nisse