Göteborgsspårvagn M5 ...

[rac_hammer]

skönt att se linje 5 TORP har vart lite ovant att se 5 Östra sjukhuset på vagnarna i stan numera...känns fel

[lan]

Håller med, förlänger man ytterligare blir det väl "5 Partille Kyrkogård"

Du kommer säkert ihåg när 5an gick till Bräcke, tror jag mig minnas

Ursprungligen postat av rac_hammer

skönt att se linje 5 TORP har vart lite ovant att se 5 Östra sjukhuset på vagnarna i stan numera...känns fel

[lan]

... med vilka linjer som fanns på 1950-70-talen, och vilka färgerna var.
Har bestämt för mig att 1an var vit etta på svart botten och 2an var svart etta på vit(?) botten, men vilka ändstationer och linjestärckning rådde på den "gamla goda" tiden

Om nån vet så hör gärna av er

Har gjort en "dummyhytt" till släpvagnarna, som om man stiger in gör att man hamnar i konduktörsbåset
där man kan sitta och låtsas klippa biljetter, rensa naglarna eller peta näsan eller vad man nu prioriterar. Man kan även Å-la sig runt i vagnen och "kolla" att även pasagerarna sköter sig

[Jockes]

Snyggt, och kul att se! Men ser ut som om konduktörsbåset sitter fel i höger-vagnen. Det ska sitta längst fram. Man flytta aldrig dörrarna till andra sidan på släpet, utan man vände bara stolarna, så släpet fick rulla "baklänges".

[rac_hammer]

Den slutade gå innan jag minns dock skall den linjen från Eketrägatan till Bräcke öppnas igen innan 2030 om allt går planenligt som en del i nya norra älvstrandens linje minns dock vagnen vände tvärtom i saltholmen och vagnh. Där delvis användes av ringlinjennfortf.

[lan]

... så jag tar väl timeout tills jag får reda på lite mer

Vagnsnummren har jag klart för mig M 1-63 och s 401-470.
Men linjer, sträckning och ändstationer på 1950-60-talen har jag inte fått fram. En linjekarta från 1929 har jag, som väl stämmer för M5/S8 men knappast för Mustangerna. Linjefärgerna vet jag några (3,4,5,7,9) men behöver mer

Vagnarna är i princip klara så när som på detta, och i detta skick förblir dom, parkerade vid Majornas vagnhall, tills jag får mer info och större lust att fortsätta.

God jul, Gott Nytt år, Glad Påsk och Trevlig Midsommar:

[Jockes]

Ja, det är lite dött, men just nu är intresset för datorer rent allmänt riktigt lågt från min sida.. Har helt enkelt bara gåt och lagt mig nästan direkt när jag kommit hem, skolan är rätt slitsamt just nu, tyvärr. Dessutom kan jag inget om linjenummerfärgen på Göteborgs-vagnarna, men ett tips är väl att fråga på Ringlinen? Där finns det nog dem som har koll! Vet att några av dem aktiva kollar här iblaaaand... Ser dock riktgit bra ut!!

[Bengan]

Ursprungligen postat av lan

Vagnsnummren har jag klart för mig M 1-63 och s 401-470.
Men linjer, sträckning och ändstationer på 1950-60-talen har jag inte fått fram. En linjekarta från 1929 har jag, som väl stämmer för M5/S8 men knappast för Mustangerna. Linjefärgerna vet jag några (3,4,5,7,9) men behöver mer

Är det något sånt här, som du är ute efter?


http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6..._note-minne-13


Utklipp från Wikipedia.

Linjenätets utveckling

1903-1905 - Linjenätets medellängd var under perioden 34,38 kilometer.
1906-1910 - Linjenätets medellängd var under perioden 54,52 kilometer.[28]
1911 - Linjenätets längd var vid årets slut 64,65 kilometer.
1912 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,15 kilometer.
1913 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,09 kilometer.
1914 - Linjenätets längd var vid årets slut 65,30 kilometer.
1915 - Linjenätets längd var vid årets slut 66,75 kilometer.
1916 - Linjenätets längd var vid årets slut 66,75 kilometer.
1917 - Linjenätets längd var vid årets slut 67,09 kilometer.
1918 - Linjenätets längd var vid årets slut 61,35 kilometer.
1919 - Linjenätets längd var vid årets slut 56,11 kilometer.
1920 - Linjenätets längd var vid årets slut 57,15 kilometer.[29]
1921-1925 - Linjenätets medellängd var under perioden 70,14 kilometer.
1926-1930 - Linjenätets medellängd var under perioden 79,09 kilometer.
1931 - Linjenätets längd var vid årets slut 83,25 kilometer.
1932 - Linjenätets längd var vid årets slut 87,37 kilometer.[28]
1948 - Linjenätets längd var vid årets slut 89,64 kilometer.
1949 - Den 16 april ändrades linje 3:s ändstation till den nyanlagda slingan vid Härlanda. Den 16 juni ändrades sträckningen av linjerna 3 och 5, så att linje 5 från Härlanda gick på den nyanlagda spårvägssträckningen till Vidkärr och linje 3 och linje 5:s tidigare sträcka mellan Härlanda och Kålltorp. Linjenätets längd var vid årets slut 90,52 kilometer.[30]
1950 - Den 11 september utökades linje 4 från Elisedal till Krokslätt. Linjenätets längd var vid årets slut 91,22 kilometer.[31]
1951 - Den 26 april öppnades den nya linjesträckningen Örgryte—Kålltorp för trafik. Linjenätets längd var vid årets slut 93,65 kilometer.[32]
1952 - Linjenätets längd var vid årets slut 80,57 kilometer.
1953 - Extravagnarna till och från Säröbanans station som gått i flera år, drogs in den 18 mars. En ny spårvägsslinga vid Liseberg togs i bruk den 24 april. Den nya spårvägssträckningen till Södra Guldheden öppnades den 13 juni. Linjenätets längd var vid årets slut 80,64 kilometer.[33]
1954 - Den 1 juli slogs linjerna 1 och 2 ihop till en linje, benämnd linje 1, med sträckning: Vidkärr—Centralstationen—Slottsskogen—Lilla Bommen—Lundby Egnahem. Den 4 september flyttades ändstationen från Lundby Egnahem till Brämaregården. Den 1 juli fick linje 5 ny linjesträckning: Lundby Egnahem—Centralstationen—Torp. Den 24 augusti fick linje 1 ny linjesträckning, till och från Lundby: Vasaplatsen—Vasagatan i stället för Södra Larmgatan—Viktoriabron. Linjenätets längd var vid årets slut 79,34 kilometer.[34]
1955 - Spåranläggningen till Bräcke blev klar, med 4 966 meter enkelspår. Linjenätets längd var vid årets slut 69,02 kilometer.[35]
1956 - Spårvägstrafiken på linje 7 mellan Bellevue och Kviberg upphörde den 25 januari. En ny spårvägsslinga togs i bruk vid Linnéplatsen den 8 juni, då linje 1 delades upp i två linjer: linje 1 Linnéplatsen—Centralstationen—Vidkärr och linje 2 Linnéplatsen—Lilla Bommen—Brämaregården. Linjenätets längd var vid årets slut 68,80 kilometer.[36]
1957 - Linjen Bellevue—Kortedala öppnades den 20 maj. Den 19 maj flyttades vändslingan för linje 5 i Lundby från Volvo till Eketrägatan, vilket förlängde linjen med cirka 500 meter. Linjenätets längd var vid årets slut 72,27 kilometer.[37]
1958 - Linjenätets längd var vid årets slut 70,60 kilometer.
1959 - Linje 5 utsträcktes den 15 juni från Eketrägatan till Väderilsgatan i Biskopsgården. Linjenätets längd var vid årets slut 71,55 kilometer.[38]
1960 - Linje 2 utsträcktes den 6 maj till Wieselgrensplatsen, vilket förlängde linjen med 650 meter. Linjenätets längd var vid årets slut 73,08 kilometer.[39]
1961 - Linjenätets längd var vid årets slut 73,08 kilometer.[40]
1962 - Linje 2 förlängdes den 9 april från Linnéplatsen till Frölundaborg. Den 12 juni förlängdes linje 3 från Högsbogatan till Frölundaborg. Trafiken på linje 1 framfördes samtidigt under högtrafik till Frölundaborg. Linjenätets längd var vid årets slut 78,70 kilometer.[41]
1964 - Spårvägstrafiken till Västra Frölunda öppnades den 16 mars genom att linje 2 förlängdes från Marklandsgatan till Västra Frölunda med första påstigningsplats vid Orgelgatan, då Frölunda torg ännu ej var klart. Linje 5 utsträcktes på Hisingen till Länsmansgården den 7 december. Linje 7:s trafik i Riddaregatan upphörde och linjen framfördes från den 30 december i Redbergsvägen—Ånäsvägen—Storkgatan. Linjenätets längd var vid årets slut 90,605 kilometer.[42]
1965 - Linjenätets längd var vid årets slut 91,685 kilometer.[43]
1966 - Linje 2 utsträcktes den 13 juni till Tynnered, och den 3 oktober utsträcktes linje 3 från Marklandsgatan till Frölunda torg. Linjenätets längd var vid årets slut 96,060 kilometer.[44]
1967 - Linjenätets längd var vid årets slut 96,010 kilometer.[45]
1968 - Linje 6 tillkommer den 4 november på sträckan Aprilgatan—Väderilsgatan. Linjenätets längd var vid årets slut 105,415 kilometer.[46]
1969 - Spårvägslinje 8 tillkommer den 27 januari, sträckan Polhemsplatsen—Alelyckan och den 1 december utsträcktes samma linje till Hjällbo. Linjenätets längd var vid årets slut 113,315 kilometer.[47]
1970 - Linjenätets längd var vid årets slut 115 kilometer.[48]

[rac_hammer]

1:svart med vit siffra somlinje elva har idag
2:gul med blå siffra
3:blå med vit siffra
4:grön med vit siffra
5:röd med vit siffra
6range med blå siffra
7:brun med vit siffra
8:delad röd grön från nedre vänster hörn till övre högra grönt överst med vit siffra
9:vill minnas att den haft ljus blå botten med vit siffra istället för dagens mörkblå siffra
10:delad blå och gul från nedre vänster hörn till övre högra blå överst vita siffror

Får reservera mig ifall några inte stämmer in på årtal

[rac_hammer]

sedan lade jag märke till häromdagen när jag hamnade bakom en mustang på stan att de har stege bak vet ej hur länge de funnits men har för mig att de alltid fanns för att kunna sköta om bygeln på vagnen som på den här bilden
--> http://somparals.files.wordpress.com...pg?w=580&h=433

[lan]

Jag har ett 10-tal bilder på både M23 och S27 och ingen har stege bak. Din bild visar en museievagn, så det blir ingen av säkerhetsskäl - tänk på alla stackars "bakåkare" som skulle klättra upp och köra hôvet i kontaktledningen

I övrigt börjar vagnhallen bli så klar som jag önskar. Det som tillkommit är den kur som stod framför adm-delen samt ett stort gatstensplan att placera utanför portarna. Några bilder från mitt testbygge:

[Jockes]

Väldigt snyggt Lennart!! Otroligt kul att se. Men vilken höjd är bygeln på? Hade varit praktiskt om den varit på samma höjd som övriga i Trainzvärlden, så man kan använda olika stolpar och trådar efter behag!

[lan]

... så här gäller det att snygga till gator och spårväg

För att kunna ansluta till Karl Johansgatan på ett snyggt sätt var jag tvungen att göra riktiga gatuspår och en gatstensbelagd stadsgata att lägga spåren på. Trainz "underbara" stitched track gör det möjligt att göra spår och gator med snygga svängar. Gatstensgatan har trottoarer och rännsten och gatuspåren är oerhört böjliga (inga mer "knixiga" kurvor).

Bilderna visar provbygge av gathörn. Cirklarna i Surveyor är till stor hjälp!
Spåren hamnade lite för glest men man hittar väl snart rätt mått!

Tekniken är:
Lägg ut gatan, lägg ett spår brevid med vertex-ringarna ung. övernesstämmande med gatans till placering och antal.

Dra in spårets vertex så de ligger på samma avstånd från gatans.

Gör om proceduren för det andra spåret.

Jag är rätt nöjd med detta "so far" Låt bilderna tala:

Edit: Sista bild visar hur stora "Vertex-Ringarna" är i Surveyor. Kan vara till hjälp !?

[Bengan]

Det här blir bara bättre och bättre, Lennart.

Äntligen en gatstensgata som faller mig i smaken, dom som har varit liknande som jag har hittat, där har gatstenen varit så förbaskat stora i förhållanden till t.ex. däcken på en bil.

En liten fråga angående Göteborg och spårvagnar. Dom spårvagnarna som brukar kallas för Ängby-vagnarna här i Stockholm och som även gick på Lidingö. Fanns det sådan även i Göteborg???

http://upload.wikimedia.org/wikipedi...Alvik_2004.jpg

http://upload.wikimedia.org/wikipedi...bon%C3%A4s.jpg

[Bengan]

Ursprungligen postat av lan

Jag har ett 10-tal bilder på både M23 och S27 och ingen har stege bak. Din bild visar en museievagn, så det blir ingen av säkerhetsskäl - tänk på alla stackars "bakåkare" som skulle klättra upp och köra hôvet i kontaktledningen

Stege eller inte, är inte så förbaskat viktigt för mig.
Men jag hittade en gammal bild från vänstertrafikens tid, så rac_hammer var inte ute på hal is på den punkten.

http://www.google.se/url?sa=i&source...88152189187417

EDIT: Nu är jag riktigt trött i mössan. Inte en gammal bild från vänstertrafikens tid utan en äldre bild på högertrafik med stege där bak.